PBL kunskapsdialoger


1. Vad händer med energifrågorna i Boverkets byggregler?Energikraven för byggnader skärps i takt med teknikutveckling och samhällets krav på energieffektivitet. Begreppet nära-nollenergibyggnader finns i EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda. Hur påverkas byggreglerna av detta? Vad är nyligen ändrat i byggreglerna och vad kan förväntas de närmaste åren. I en kunskapsdialog diskuterar vi innebörden av begreppet nära-nollenergibyggnader och hur det påverkar utformningen i byggreglerna och hur dessa leder fram till en energieffektivare bebyggelse.
Föredragshållare: Mikael Näslund, utredare, Boverket

2. En snabbare och hållbar samhällsplanering kräver en digitaliserad samhällsbyggnadsprocess!
En samhällsutmaning är att säkerställa en samhällsbyggnadsprocess som är inkluderande, effektiv och enhetlig. Informationen som arbetas fram i processens olika faser ska komma nästa aktör och skede till del och kunna användas på ett smidigt sätt. Lösningen är att informationen är digital och standardiserad. Detta motverkar fragmentering, dubbelarbete och möjliggör en snabbare, säkrare och transparent process som öppnar upp för innovativa produkter och tjänster. Vad behövs för att vi ska komma dit?
Föredragshållare: Elisabeth Argus, IQ Samhällsbyggnad/Smart Built Environment

3. Ökad tillgänglighet för en bättre stad! Tillgänglighet är viktigt för alla. För barnfamiljer, äldre, personer med funktionsnedsättning och för de som är sjuka. Med tanke på den demografiska utvecklingen kommer behovet av tillgänglighet att öka kraftigt framöver. För att ett samhälle ska kunna räknas som tillgängligt måste alla kunna välja bostad, skola, utbildning, arbetsplats eller vårdgivare på lika villkor.
Trots tydliga regler byggs det tyvärr fortfarande in hinder i nya fastigheter. Reglerna om att enkelt avhjälpta hinder ska åtgärdas i publika lokaler och på allmänna platser har haft liten effekt. Det finns dessutom idag ca 70 000 bostäder med otillgängliga trapphus utan hiss. Hälften av alla ålderspensionärer som bor i flerbostadshus saknar hiss i huset – och av dem som har hiss har mer än hälften otillgängliga entréer. För att lösa tillgänglighetsproblemen på en individuell nivå finansierar kommunerna bostadsanpassningar till en årlig kostnad på en miljard kronor.
Föredragshållare: Charlotte Teglgaard, Generalsekreterare Hissförbundet

4. Vad kan Boverkets riksarkitektfunktion göra för dig? Under senare år har kvalitetsbegreppet kopplat till den byggda miljön lyfts allt oftare. Dagens bostäder ska inte bara byggas snabbt utan även bidra till goda vardagsmiljöer för alla. Den nya arkitekturpolitiken är här ett viktigt redskap. Boverket har en roll att höja kompetensen i frågor om arkitektonisk kvalitet inom byggande, förvaltning och planering för en hållbar utveckling. För att stärka detta arbete har det nyligen beslutats om att inrätta en riksarkitektfunktion på Boverket. Välkomna till ett framåtsyftande samtal kring hur Boverket och kommunerna tillsammans kan arbeta med arkitektur- och gestaltningsfrågor!
Föredragshållare: Suzanne Pluntke, antikvarie Boverket

5. Varför digitalisering av stadsbyggnadsprocessen? Stadsbyggnadsprocessen behöver bli smartare, öppnare och mer effektiv. En digitalisering kan ge ett effektivare samarbete mellan kommun, byggherrar, medborgare och näringsliv, där alla har tillgång till samma information. En digital visualisering gör att vi kan lättare se samma utvecklingspotential och målbild i detaljplanens idéskissförslag samt kan tolka volymer, höjder, innehåll likartat. Målet är automatiserade analyser i realtid och pedagogiska beslutsunderlag i en gemensam process, med en modellbaserad kontinuerlig informationshantering.
Föredragshållare: Josephine Nellerup, strateg, Smart Built Environment

6. Att ta jordbruksmark i anspråk för bostadsbebyggelse
Kunskapsdialogen behandlar kopplingen mellan PBL och miljöbalkens hushållningsbestämmelser, närmare bestämt 3 kap. 4 §. Bestämmelsen anger att brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Under dialogen kommer vi att utforska innebörden av bestämmelsen med utgångspunkt i ett antal färska rättsfall från Mark- och miljööverdomstolen. Dialogen behandlar huvudsakligen frågeställningen vad Miljööverdomstolens nya praxis innebär vid handläggningen av ärenden om detaljplaner, förhandsbesked och bygglov.
Föredragshållare: Johan Larsson, förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting

7. PBL och myndighetsutövning
Vad en sökande eller en exploatör ska eller får göra enligt PBL är inte helt entydigt. Sven Boberg försöker att reda ut bland begreppen och undersöka var gränsen går
för exploatörers medverkan i plan- och byggprocessen.
Föredragshållare: Sven Boberg, chefsjurist Göteborgs stad

8. Att vara tekniskt råd – vad innebär det?
Vad innebär det att vara tekniskt råd vid i Svea Hovrätt, Mark- och miljööverstomstolen? Det fattas ca 120 000 PBL- beslut om året i Sverige och endast en liten del ca 0,8 % når
Mark- och miljööverdomstolen. De domar som kommer från domstolen får en avgörande och prejudicerande effekt för landets kommuner och andra underinstanser. Hur ser hantering av målen ut och vad har de tekniska råden för roll?
Föredragshållare: Inga-Lill Segnestam, Tekniskt råd på Mark- och miljööverdomstolen

9. PBL-tillsyn i praktiken Många kommuner har ofta resursbrist vid handläggning av PBL-ärenden, vilket inte sällan leder till att tillsynsarbetet prioriteras ned. Kunskapsdialogen behandlar frågorna om hur tillsynsarbetet kan genomföras på ett rättssäkert och på ett så effektivt sätt som möjligt.
Vilka tillsynsområden har byggnadsnämnden och vilka handläggningsåtgärder kräver generellt sett ett tillsynsärende? Kunskapsdialogen syftar även till att ge praktisk vägledning i hur man kan komma igång med tillsynsarbetet och hur man kan förbättra och fortsätta arbetet.
Föredragshållare: Anna Andersson, tillsyns- och bygglovshandläggare i Vaxholms stad

10. Paragrafer, pengar och personal- om finansiering av byggnadsnämndens verksamhet
En välfungerande bygglovtaxa är en viktig del av hur byggnadsnämnden finansierar sin verksamhet. Men hur ser egentligen förutsättningarna för avgiftsuttaget ut? Och vilken funktion har SKL:s underlag för taxekonstruktion? Kunskapsdialogen handlar om utgångspunkterna för avgiftsuttag, men även om hur förståelse för att taxan och handläggningen hänger samman kan vara till nytta för kommunen i vardagen. Föredragshållare: Kristina Isacsson, expert planering och byggande, Sveriges Kommuner och Landsting

11. En utvecklad översiktsplanering Översiktsplaneutredningen har uppdraget att lägga fram förslag om en utvecklad översiktsplanering. Det handlar bland annat om att öka översiktsplanens funktion som stöd och närmare vägledning för efterföljande planering med särskild tonvikt på hur dialogen mellan staten och kommunen i större omfattning än idag kan hanteras i översiktsplaneringen. En översiktsplan behöver vara både strategisk och vägledande med ett långsiktigt perspektiv. I flera kommuner består översiktsplanen av flera delar: den kommunomfattande planen, fördjupningar och tillägg. I dialogen diskuteras hur översiktsplanen kan underlätta detaljplanering och andra beslut – genom planens innehåll och aktualitet och genom länsstyrelsens besked i rollen att ta till vara och samordna statens intressen.
Föredragshållare: Johan Hjalmarsson, huvudsekreterare, Översiktsplaneutredningen.

12. Kommittén för modernare byggregler
En presentation av kommitténs fem deluppdrag och det utåtriktade arbetssätt som kommittén har valt. Du får ta del av resultatet så är långt och information om hur det fortsatta arbetet och tidsplanen ser ut. Föredragshållaren, Kurt Eliasson kommer närmast från rollen som vd för SABO, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag. Han tidigare bland annat varit direktör för Riksbyggen i Göteborg och vd för Göteborgs kommuns fastighetskoncern Framtiden. Föredragshållare: Kurt Eliasson, utredare regeringskansliet

13 A. PASS 1 kl 13.00-14.30: Kan byggnader skydda de boende när man bygger i bullerutsatta lägen?
I avsnitt 7 BBR finns föreskrifter om bullerskydd av bostäder och lokaler för att säkerställa skydd för människors hälsa. Man kan tycka att ”lite buller får man tåla när man bor i en stad”, men det är inte i första hand enskilda ljudhändelser som påverkar mest.  Risker uppstår istället då bullret stör vila och återhämtning som är viktig av flera skäl, särskilt för dem som upplever stress i sin vardag. De flesta har nog erfarit hur man känner sig dagen efter en natt då man har störts och sedan sovit dåligt! Bostäder i bullerutsatta lägen måste utformas så att flera tekniska egenskaper säkerställs. Mot den trafikerade sidan måste man ta fram vilka ljudnivåer som kommer att råda utanför fasaderna och välja fönster och ytterväggar som isolerar effektivt mot buller. Trafikbullerförordningen ställer krav på en ljudskyddad sida, där man kan ha uteplatser och vädra. Kravet kan vara ganska svårt att uppfylla om det är ont om utrymme, samtidigt som man ska sörja för att lägenheterna får tillräckligt med dagsljus och blir yteffektiva. På den bullerutsatta sidan kan det vara lämpligt att se om det behövs någon solavskärmning eller forcerad luftomsättning för att det inte ska bli för varmt när fönstren hålls stängda för att stänga ute buller och smuts. En väl utformad utomhusmiljö med plats för vila eller umgänge kan vara extra värdefull i en bullrig omgivning. Sammanfattningsvis, bostäder som ska byggas i bullerutsatta lägen bör planeras noggrant så att de uppfyller alla tekniska egenskapskrav i BBR, där bullerskyddet är en viktig del. Föredragshållare: Christian Simmons, Chalmers, tekn. dr. akustik
 
13 B. PASS 2 kl. 14.30 – 16.30: Så här kan vi arbeta för att skapa goda ljudmiljöer
Hur kombinerar vi hänsyn till omgivningsbuller med ett ökat bostadsbyggande? Samtidigt som bostadsbyggandet är fortsatt högprioriterat, finns en allt större kunskap om betydelsen av minskat buller och bra ljudkvalitet. Boverket har under året haft i uppdrag att följa upp effekterna av de senaste årens regeländringar inom bullerområdet. I denna kunskapsdialog vill vi diskutera möjligheterna att utifrån gällande regler åstadkomma bra boendemiljöer med låga ljudnivåer från såväl trafik- som industri- och annat verksamhetsbuller.
Föredragshållare: Magnus Lindqvist & Jörgen Lundqvist, Boverket


14. Informationscentrum för hållbart byggande Plan- och byggprocessen är snårig och det är inte lätt att agera hållbart om man inte har koll på vad som gäller eller vilken kunskap, material eller metoder som finns tillgängligt. En objektiv helhetssyn utgör grunden för både kunskap och information om åtgärder.
På uppdrag av Boverket bildar Svensk Byggtjänst ett informationscentrum tillsammans med Nationellt renoveringscentrum, Sustainable Innovation, Energikontoren Sverige, RISE och IVL. Centrumet kommer att vara igång 1 januari 2018 och ska informera branschen och verka för en ökad energieffektivisering vid renovering och energieffektivt byggande med låg klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv.
Föredragshållare: Thomas Lundgren, produktområdeschef, Svensk Byggtjänst

15. Roadtrip på jakt efter 8:13 En planerare och en antikvarie ger sig ut på vägarna genom landskapet för att diskutera vad en särskilt värdefull miljö kan vara. Hur kan kommunen göra ett utpekande? Vad innebär de bygglovbefriade åtgärderna för de här miljöerna? Vad kan regleras i plan, eller behövs inte det?
Föredragshållare: Emma Rosenblom, antikvarie, Boverket och Klara Falk, planeringsarkitekt, Boverket

16. Ännu fler undantag från bygglovsplikten 1 juli 2017 infördes ännu fler undantag från krav på bygglov i Plan- och bygglagen. Undantagen avser bland annat tillbyggnader i form av balkong, burspråk eller uppstickande byggnadsdel, säsongsförvaring av fritidsbåtar, husvagnar eller husbilar nybyggnad av väderskydd för kollektivtrafiken. Utifrån erfarenhet av tidigare undantag från bygglovsplikten vet vi att det ofta uppstår situationer i tillämpningen som man inte har kunnat förutse. Boverket har redan fått en del frågor kring dessa. Vi spånar kring vilka möjligheter och konsekvenser undantagen kan få. Vi djupdyker bland annat i frågan kring att dessa åtgärder ska följa detaljplan.
Föredragshållare: Emma Rosenblom, antikvarie och Josefin Hane, bygglovsexpert, Boverket

17. Tillämpning av 10 kap. 2§ PBL Åtgärder som avser ett byggnadsverk, en tomt eller en allmän plats ska enligt 10 kap. 2§ PBL följa det lov som getts och om lov inte krävs den detaljplan eller de områdesbestämmelser som gäller för området. På senare tid har det kommit ett antal rättsfall från MÖD som tagit upp hur byggnadsnämnden ska utöva tillsyn inom detta område. Dessa avgöranden innebär en utökning mot tidigare praxis enligt ÄPBL där frågan om ingripande avsåg byggnader eller lovpliktiga anläggningar. Utifrån den rättspraxis som nu etablerats från MÖD så är frågan hur man hanterar tillämpningen av 10 kap. 2§ PBL i praktiken? Hur hanterar byggnadsnämnderna idag tillsyn för byggnadsverk som inte kräver lov eller anmälan, men som inte följer gällande bestämmelser? Ingriper man mot dessa åtgärder eller anser man att det inte finns skäl för ingripande? Går det att ge bygglov i efterhand eller skulle det krävas ändring av gällande detaljplan eller områdesbestämmelser? Kan ”bättre” planbestämmelser underlätta för att de ska få uppföras? Kunskapsdialogen riktar sig till alla de som är intresserade av dessa frågor och som på något sätt kommer i kontakt eller jobbar med tillsyn, bygglov, anmälan eller detaljplanehandläggning.
Föredragshållare: Fredrik Ingmarsson, utredare, Annika Lindström, byggnadsingenjör, Boverket

18. Farliga och otillgängliga lekplatser – byggnadsnämndens ansvar? Undersökningar visar att många lekplatser och lekanordningar har säkerhetsbrister. Det är också vanligt med bristande tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. Bristerna finns både på nya och äldre lekplatser. Byggnadsnämnderna har tillsynsansvar för lekplatser och lekredskap men många känner inte till sitt ansvar och de som gör det genomför ingen eller mycket begränsad tillsyn. Varför är det så, vad har byggnadsnämnden egentligen för ansvar och hur kan det bli bättre? Du kan tillsammans med andra på ett kreativt sätt diskutera kraven på lekplatser och lekredskap, byggnadsnämndens tillsynsansvar, de problem du ser och hur byggnadsnämnden i praktiken kan arbeta mer och bättre med tillsyn. Kunskapsdialogen tar avstamp i den vägledning om tillsyn av lekplatser som nyligen publicerades på Boverkets kunskapsbank. Byggnadsnämnden ska utöva tillsyn över lekplatser. Ny vägledning på PBL kunskapsbanken hösten 2017.
Föredragshållare: Lars Brask, jurist, Boverket

19. Planbestämmelser – Hur tydliga måste de vara?
Många av detaljplanens regleringar tas om hand och tillämpas i bygglovet. I plan- och bygglagen finns krav på att en detaljplan ska vara tydlig och inte omfatta mer än vad som behövs för att uppnå syftet med planen. Men hur tydliga måste regleringarna vara för att kommunen ska uppnå önskat resultat? Måste allt regleras i detaljplanen eller kan vissa saker istället tas om hand direkt i lovet? Är det skillnad på olika typer av regleringar? Föredragshållare: Therese Byheden, planeringsarkitekt, Boverket, Adam Laurin, arkitekt, Boverket

20. Miljöbedömningar i PBL-planer enligt det nya 6 kapitlet miljöbalken 1 januari 2018 träder ett nytt sjätte kapitel i miljöbalken ikraft. Kapitlet innehåller nya regler kring miljöbedömningar som kommer att få effekt på bland annat PBL-planer. Vi kommer att ta upp frågor som vilka de nya begreppen man som planerare behöver känna till är, vad skillnaden mot nuvarande lagstiftning är och varför lagändringen görs.
Föredragshållare: Klara Falk, planeringsarkitekt, Boverket, Beatrice Buskas, jurist, Boverket, Ann Åkerskog, samhällsplanerare, Naturvårdsverket

21. Ekosystemtjänsterna i plan- och bygglagen – vilket stöd finns och hur kan de tillämpas? I den byggda miljön finns ofta ett antal tjänster som naturen ger oss utan att vi tänker så mycket på det. Det är tjänster som gör staden mer attraktiv, hälsosam och bättre anpassad till ett förändrat klimat. Det kan handla om fördröjning av dagvatten, bättre lokalklimat, grönområden och parker som ger utrymme för lek, rekreation och utevistelse. Men vilket stöd har arbetet med ekosystemtjänster i plan- och bygglagen? Välkommen till ett samtal om hur ekosystemtjänster kan tolkas som allmänna intressen enligt PBL, samt hur man kan integrera arbetet med ekosystemtjänster i översiktsplanering, detaljplanering och byggande. Utgångspunkten är Boverkets vägledning om ekosystemtjänster i den byggda miljön.
Föredragshållare: Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt och Doris Grellmann, ekolog, Boverket

22. Attefallsreglerna – hur blev det? 2014 infördes undantag från krav på bygglov för ett antal åtgärder för en- och tvåbostadshus. Tanken var att undantagen skulle förenkla och bidra till att fler bostäder. För åtgärderna är det nu krav på anmälan istället. Inför startbesked ska Byggnadsnämnden anta att kraven i PBL är uppfyllda. Vad är det som ska prövas i startbeskedet egentligen? Blev det den förenkling som var tänkt? Har det blivit fler bostäder? Boverket har just nu ett regeringsuppdrag där vi gör en bred analys av hur Attefallsreglerna fungerar. Vi vill gärna höra era erfarenheter, åsikter och tankar som vi kan ta med oss i det fortsatta arbetet.
Föredragshållare: Josefin Hane, bygglovsexpert, Boverket

23. Byggnadshöjd och våning
Hur hög är egentligen byggnaden? Och hur många våningar har den? Frågor som ställs dagligen på bygglovskontoren runt om i landet. Hur byggnadshöjd ska mätas har en lång tradition och vad som är en våning har länge varit förhållandevis vedertaget. Men av olika anledningar har frågor om byggnadshöjd och våning blivit allt svårare att hantera. Regeringen är medveten om problematiken och har låtit Boverket utreda och föreslå förändringar av reglerna på området. Boverkets slutsatser presenteras i podden och en fråga som diskuteras är bland annat; Hur kan och bör reglerna om byggnadshöjd och våning se ut i framtiden? Du får även svar på den mystiska frågan varför våning knappt nämns i Boverkets byggregler! Adam Laurin, arkitekt, Boverket

24. Översyn av OVK- regler och förslag till lättnader i certifieringskrav Brist på funktionskontrollanter har lett till att Boverkets föreskrifter för OVK kommer att ändras från och med januari 2018. Det är många pensionsavgångar bland kontrollanterna i snar framtid samtidigt har bostadsbyggandet ökat. Dessutom de 1500 funktionskontrollanterna som finns idag motsvarar mindre än tredjedel av det förväntade behovet när den obligatoriska ventilationskontrollen, OVK infördes 1991. Syftet med ändringarna är att dels öka antalet funktionskontrollanter och dels underlätta tillämpningen av begrepp ”en- och tvåbostadshus” i OVK-sammanhang för kommunerna som är tillsyn- och kontrollmyndigheter. Målet är att öppna upp för flera sökande till nycertifiering utan att ge avkall på kontrollernas kvalitet och att göra tillämpningen av reglerna mer enhetlig. Med de nya certifieringskraven blir det enklare för dem sökande som har yrkeserfarenhet och saknar högskoleutbildning. I kunskapsdialogen diskuterar vi om OVK- regler kan ”moderniseras” ytterligare utan att inomhusmiljö påverkas negativt?
Föredragshållare: Wanda Rydholm, ventilationsexpert, Boverket

25. Vad menas med lämpliga byggprodukter? Förslag till beskrivande text i programmet: PBL anger att endast lämpliga byggprodukter får användas. Vad menas med det och hur kommer CE-märkning och typgodkännande in? Vilket ansvar har de olika aktörerna och vad ingår i Boverkets marknadskontroll av byggprodukter?
Föredragshållare Sara Elfving, biolog, Boverket

26. Dokumentation och kontroller enligt EKS 10 EKS 10 började gälla 1 januari 2016 med en övergångstid på ett år. Reglerna har kompletterats och förtydligats vad gäller projektering, utförande och kontroller. Dokumentation för beräkningar och provningar, konstruktionen och kontroller ska tas fram. Dimensioneringskontrollen innebär att någon annan än den som har utfört dimensioneringen ska kontrollera att till exempel rätt laster har använts och att resultaten överförts till bygghandlingarna på rätt sätt. Syftet med utförandekontrollen är att säkerställa att utförandet stämmer överens med vad som anges i bygghandlingarna. Och konstruktionsdokument ska ge byggnadsägaren en samlad kunskap om förutsättningarna för byggnadsverkets bärförmåga, stadga och beständighet. Hur fungerar tillsynen över det systemet?
Föredragshållare: Lars Elofson, byggentreprenör, AB Svensk Byggtjänst

27. Installationer för tappvatten En tappvatteninstallation ska vara hygienisk, säker och leverera tillräcklig mängd. Tappvarmvatten ska hålla en temperaturnivå så att personlig hygien och hushållssysslor kan skötas. Dessutom ska temperaturen vara lägst 50 °C efter tappstället för att minska risken för legionellabakteriens tillväxt. I BBR finns krav för att motverka mikrobiell tillväxt, legionella m.m. Dock är dessa krav utspridda på flera avsnitt. För efterlevnadens skull kanske framsteg kan göras genom ett samlat grepp i regelverket och med utökade rådstexter. Dessutom borde vattentryckets roll i kombination med tappvarmvattentemperaturen vara tydligare i regelverket.
Föredragshållare: Mats Östlund, informatör, AB Svensk Byggtjänst

28. Ventilation i BBR - Verifiering av luftflöden borde tas på större allvar Ventilationssystemet ska enligt BBR utformas så att erforderligt uteluftsflöde kan tillföras byggnaden. Ventilationssystemet ska också kunna föra bort hälsofarliga ämnen, fukt m.m. i den utsträckning sådana olägenheter inte förs bort på annat sätt. Numera finns inga allmänna råd om flöden utan projektören ska inom sitt uppdrag beräkna dessa. Till kraven finns ett allmänt råd om att ventilationsflödet bör verifieras genom beräkning och mätning. Denna verifiering kan tas på större allvar av tillsynsmyndighet, projektör m.fl. för en så pass viktig del av BBR:s krav.
Föredragshållare: Mats Östlund, informatör, AB Svensk Byggtjänst

29. Byggskador – en tickande bomb? Mot bakgrund av den höga byggtakten och tecken på ökade risker för byggskador har Boverket fått i uppdrag att kartlägga förekomsten av byggskador vid ny- och ombyggnation, analysera eventuella mönster i förekomsten av byggskador och bedöma de samhällsekonomiska konsekvenserna. Just nu pågår kunskapsinsamling och vi träffar en rad olika aktörer. Därför är vi också intresserade av dina erfarenheter och hoppas att du vill dela dem med oss! Vilka byggskador bedömer du är vanligast förekommande?Vad anser du är orsaken till att byggskador uppkommer? Hur skulle man kunna begränsa omfattningen? Har du statistik som du kan delge oss för att kunna kartlägga omfattning, kostnader, skadetyper med mera? Slutligen - ser du några ”tickande bomber” i form av tekniska lösningar som kan generera framtida skador?
Föredragshållare: Mats Sjökvist, uppdragsledare, Boverket

30. Gestaltning i planprocessen Enligt PBL ska all planläggning ges en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning (PBL Kap 2 § 3.1). Kommunerna kan styra det både i översiktsplanering, detaljplanering och bygglov. Sveriges Arkitekters planprisjury har följt utvecklingen under många år. Exempel från juryns arbete ger en bra utgångspunkt för ett samtal om hur kommunerna styr gestaltningen och om det är gestaltningskvalitet i sig som ska styras eller om det mer handlar om att säkerställa en process. Det handlar också om hur kommunerna bäst kommunicerar vad god gestaltning är.
Föreläsare: Pehr Mikael Sällström, forskar om arkitektoniska gestaltningsprocesser på KTH

31. Klimatanpassning som del av hållbar utveckling Välkommen till ett samtal om hur vi går vidare från ord till handling i klimatanpassningsarbete, med särskild fokus på de positiva synergieffekterna av klimatanpassning i fysisk planering. Hur kan vi bli bättre på att se, och utnyttja sådana samband som både bidrar till klimatanpassning och har andra fördelar i samhället?
Föredragshållare: Emelie Ahlstrand, utredare, Boverket