Måndag 4 oktober

BIM för bättre projektering, byggande och förvaltning

Under en eftermiddag får du ta del av goda exempel där ökad kvalitet, effektivitet och hållbarhet nås med nya digitala arbetssätt och ny affärslogik inom byggandet. Fokus ligger på det goda (data)samarbetet mellan olika byggfaser.

Program måndag 4 oktober 13.00–16.00 (digitalt)

Programmet är under utveckling och uppdateras löpande. I slutet av augusti kommer programmet att kompletteras med tider.
 

Moderator 
Pontus Bengtson, Customer Outcome Executive, Autodesk

Pontus är civilingenjör och har tidigare arbetat på bl.a. Thyréns, WSP och Plan B.
 

En begriplig helhet – en översikt över de olika pusselbitarna som behövs för digital kommunikation i sektorn

(Diskussion/interaktiv workshop)
Susanne Nellemann Ek, vd BIM Alliance 
Talare meddelas inom kort
 

Digitaliserat arbetssätt för alla – från arkitekt till hantverkare. Hur påverkas samarbetet?
 

Digitaliseringen möjliggör att samarbeta på helt nya sätt med alla aktörer där information kan förädlas istället för att stoppas i silos. Vilka blir effekterna om projektet bedrivs helt digitalt från början, hela vägen ut till hantverkarna? Hur sker samarbetet i en sådan värld? Vilka hinder överbryggas och vilka nya samarbetsproblem uppstår?
 

Johannes Ris, CTO - Virtual Design & Construction, Byggstyrning
 

Digitala tvillingar – värde och nyttor


Digital tvilling i förvaltning. Hur får man ihop den digitala representationen av byggnader - modeller, realtidsdata och affärsdata. Vilka är utmaningarna i att göra det på ett helt bestånd och vad krävs av organisationen för att hantera förändringar och kontinuerligt ajourhållande.

Sören Sandell, affärsutvecklare, Vasakronan
Sören Sandell har arbetat länge i fastighetsbranschen och har med sin affärsmässiga förmåga och strategiska perspektiv på it-utveckling bidragit till Vasakronans och fastighetsbranschens digitala utveckling. Sören har aktivt arbetat med RealEstatecore, Accessy, ProptechOS och andra branschgemensamma utvecklingsinitiativ.
 

Att tänka rätt från början: BIM, klimat och gestaltning


Klimatberäkningar bör göras i ett tidigt skede för att ge möjlighet till tidiga förändringar i konstruktionen. Den 1 januari 2022 beräknas den nya Klimatberäkningslagen träda i kraft, där alla nya byggnader ska klimatdeklareras i syfte att minska klimatpåverkan från byggskedet.

  • Vad är vinsten med att tänka rätt från början?
  • Vilken metod passar bäst i vilket skede?
  • Vilken information behövs och i vilken kvalitet?
  • Erfarenheter av olika program ihop med BIM
  • Vem klimatberäknar och när?

Karin Löfgren Ph.D. Arkitekt SAR/MSA, Träbyggnad- och Hållbarhetsstrateg AIX Arkitekter
Karin arbetar förutom som uppdragsansvarig som processledare med övergripande ansvar för hållbarhet, klimatfrågor och samordning inom träbyggnad. Karin är certifierad sakkunnig Miljöbyggnad 3.0, NOLLCO2 och ansvarig för företagets medverkan i Lokal Färdplan Malmö 2030 och AIX använder klimatberäkningsmetodiken i ett pilotprojekt. Karin sitter även med i referensgruppen för Boverket inför deras genomförande av den nya Klimatberäkningslagen januari 2022.

Oscar Hårleman, MSA, Ansvarig digitala analyser hållbarhet, AIX arkitekter
Oscar är arkitekt, utbildad i Umeå och London. Han arbetar på AIX arkitekter med bl.a. gestaltning, tidiga skeden och implementering av miljöfrågor i projektering. Han är ansvarig för digitala analyser och klimat i företagets hållbarhetsforum och har genomfört LCA-beräkningar i ett flertal projekt. Han är även certifierad i Noll-CO2.
 

Anmäl dig!


20 september
Omvärldskoll digital samhällsbyggnadsprocess
Huvudtalare och panelsamtal ger dig inspiration och omvärldskoll under konferensens första halvdag. Här har du dessutom chans att träffa branschkollegor i Stockholm!


28 september
Datadriven utveckling i tidiga skeden
Här tar du del av många framgångsrika praktikfall om digitala processer och datadriven kunskap inom stadsplanering, bygglov och regional utveckling.


11 oktober
Obrutna informationsflöden från idé till förvaltning
Hur långt har vi kommit och vad krävs för att data och informationsmodeller ska kunna återanvänds och förädlas mellan samhällsbyggnadsprocessens olika faser?