Program onsdag 28 april

Heldag med förinspelade föreläsningar, seminarier, paneldiskussioner och workshoppar i sex parallella spår.
Följ dem antingen enligt tablån för att kunna delta interaktivt via chatt, eller ta del av dem i den ordning du vill via streamad sändning. Mer exakta instruktioner kommer längre fram.

Översiktsprogram (pdf) hittar du här!


08.30–10.00 | Pass A


Rött spår: Ledning & styrning
Kulturarvets ekonomiska värde – kostar det mer än det generar? | Riksantikvarieämbetet
Vilket värde har kulturarvet och hur kan det mätas? Kan vi visa hur mycket kulturarvet genererar monetärt? Genom att utveckla en gemensam ekonomisk ram har forskare och konsulter lyckats utveckla en gemensam metod tillämpbar på europeiska länder som ger oss svar på dessa frågor. För att fler ska se kulturarvet som en resurs för tillväxt behövs siffror, inte minst inför beslut om pengar. Många museer och andra kulturarvsinstitutioner är anslagsfinansierade men genererar samtidigt ekonomiska värden för andra, exempelvis inom besöksnäringen. Genom en studie finansierad av ESPON får vi fram dessa siffror. Exempelvis att närmare 90 000 personer jobbade med kulturarvsrelaterade aktiviteter i Sverige 2016. Charlotte Hamilton från Riksantikvarieämbetet deltog i projektet tillsammans med kollegor från europeiska kulturarvsmyndigheter. Hon kommer att presentera studien HERITAGE – The material cultural heritage as a strategic territorial development resource: Mapping impacts through a set of common European socio-economic indicators.
Seminarium med Charlotte Hamilton Riksantikvarieämbetet.


Ett nytt museum om Förintelsen | Judiska museet
I mars 2020 redovisades resultatet av KU 2019:01, regeringens utredning om att inrätta ett statligt museum över Förintelsen. I direktivet till utredaren skriver regeringen att det saknas en museiverksamhet i Sverige som kan samla in föremål med anknytning till Förintelsen och förmedla minnen av det unika historiska skeendet. Samtidigt har man de senaste åren sett en omfattande ökning av uppmärksammade utställningar om just Förintelsen med fokus på de överlevandes erfarenheter. Vilken berättelse  ska det nya museet berätta och hur ska det förhålla sig till andra museer som också jobbat med frågor kopplade till Förintelsen och svensk historia? Hur ser förutsättningarna ut för forskning, och hur ska egentligen museer förhålla sig till förmedling om ämnen som angränsar till etik och moral? 
Panelsamtal. Med Christina Gamstorp, museichef, Judiska museet m.fl. 


Oranget spår: Kunskapsuppbyggnad
Forska tillsammans – men med vem? | FOMU
Med vem samarbetar forskare vid museer? Forskning är verksamhet som till stora delar sker tillsammans med andra. Forskningsprojekt där museer samarbetar med varandra är fortfarande få. Samarbete med universiteten är vanligare, men bygger ofta på personliga kontakter och sällan på strukturerade samarbete. Hur kan vi komma tillrätta med detta? I denna programpunkt ges ett exempel på samverkan i forskningsfrågor mellan museer samt exempel på ett formaliserat samarbete mellan museum och akademi. Föredrag med panelsamtal. Bengt Wittgren, Västernorrlands museum, Cornelius Holtorf, föreståndare forskarskolan GRASCA samt Anna Hansen, Regionmuseet Skåne. Moderator: Lizette Gradén, Lunds universitet.

Insekter – samlingar, samverkan och samhälle | Naturhistoriska riksmuseet
Vi presenterar den samverkan som skett och sker mellan Naturhistoriska riksmuseet och Entomologiska föreningen i Stockholm sen föreningen grundades för 140 år sen. Båda har dragit nytta av medlemmarnas och medarbetarnas unika position och den enkla kommunikationen däremellan. Intresset för insekter är ju en passion, och väldigt många anställda är också bokstavligen ”amatörer” som är aktiva i föreningslivet och kunskapsspridning i andra sammanhang. Museet får in donationer och ny kompetens, föreningen får en vetenskaplig bas rik på möjligheter. Föreningen bidrar också med expertis, litteratur, insamlat material, spridandet av entomologin bland skolor och allmänhet och publik verksamhet. Entomologiska föreningens fälthandbokserie ges ut i samarbete med museet. Vi kommer även berätta om några andra exempel på hur vi samverkar med andra aktörer och med medborgare


Gult spår: Samlingsförvaltning
Börja göra museets riskanalys
| Riksantikvarieämbetet
Under 2019 släpptes ett verktyg för att göra riskanalys för museernas samlingar. Arbetet med verktyget har varit ett samarbete mellan Riksantikvarieämbetet och Malmö museer, Jamtli, Vadsbo museum och Nationalmuseum. Vid detta seminarium presenteras verktyget. Frågor som behandlas är exempelvis: Vad skulle kunna hända med museets samlingar? Hur troligt är det att det händer? Hur stor del av museets samling påverkas? Vilka åtgärder finns och vem ansvarar för dessa? Detta görs sedan om till en rapport som blir ett stöd för att prioritera vilka åtgärder man bör vidta för att bevara samlingarna. Medarbetare från Malmö museer, Jamtli och Vadsbo museum kommer att delta för att berätta om hur de gick till väga med sina riskanalyser och ge tips på hur man organiserar sig på museet för att göra en riskanalys för samlingarna. Seminarium.
Lina Ålenius och Annika Edgren, Malmö museer, Minna Lehtomäki och Olof Edin, Jamtli, Linda Svensson, Vadsbo museum samt Erika Hedhammar och Gabriella Ericson, Riksantikvarieämbetet.

Att ha en plan… | Riksantikvarieämbetet
Vid en brand eller annan större olycka på ett museum behöver man kunna handla snabbt och rätt tillsammans. Räddningstjänst och restvärdeledare behöver kunna samarbeta med museets personal för att ta en rad olika viktiga beslut på kort tid. Därför rekommenderas museer att ta fram katastrof- och restvärdeplaner. Dessa planer innehåller information om hur man får kontakt med varandra, hur man samarbetar och vad som ska prioriteras i museet. Vi får under detta seminarium titta på exempel och mallar för katastrofplaner. Vi får höra om räddningstjänstens och restvärdeledarens arbete, förutsättningar och behov om de kommer till ett museum som står i brand. Seminarium.
Peter Wikberg, Räddningstjänsten Gotland, Tony Kullman, Brandskyddsföreningens Restvärderäddning och Erika Hedhammar, Riksantikvarieämbetet.



Grönt spår: Museerna och skolan
Hur gör vi kulturarv mer använt i skolan? | Riksantikvarieämbetet
Alla vill att kulturarv ska används mer som en resurs i skolan. Många arkiv, museer och världsarv har ett högkvalitativt erbjudande men det utnyttjas dåligt. Lärarna har inte tid att leta bland alla hundratals webbsidor med skolerbjudanden. De har svårt att enkelt hitta material som passar i undervisningen. Lägg till att det bland Sveriges 5 000 skolor finns många som av geografiska skäl inte kan besöka ett arkiv, museum eller världsarv och som är hänvisade till resurser på webben. Regeringen har givit Riksantikvarieämbetet i uppdrag att tillsammans med en rad olika aktörer bidra till en förändring. Målet är att elever i högre utsträckning än idag ska kunna lära om och genom kulturarv. Programpunkten inleds med ett samtal mellan Charlotte Ahnlund Berg och Lars Lundqvist, båda på Riksantikvarieämbetet, om den kartläggning som gjorts och om myndighetens långsiktiga främjandearbete. Efter samtalet bjuds deltagarna in att bidra med idéer och tankar kring uppdraget: Hur kan vi tillsammans agera så att kulturarv blir en självklar, attraktiv och tillgänglig resurs att välja för lärare?

Tidsvalvet, en utställning om barns historia  | Nordiska museet
Tidsvalvet är Nordiska museets stora satsning för barn i mellanåldern. En röd tråd är: förändring är möjlig, och du är en del av det. I Tidsvalvet upptäcker besökarna inte bara barnens historia, de blir själva en del av den när de lämnar ett eget minne i Minnesmaskinen. Kopplat till Tidsvalvet finns flera samverkansprojekt. Inte minst mellan museet och UR. Den digitala insamlingen Mitt liv för skolelever samt UR:s tv och radioproduktioner, Jakten på den glömda historien och Brevet till framtiden. Satsningar som når skolelever i hela landet. I insamlingen Mitt liv har drygt 2 700 elever lämnat bidrag det senaste året. Samverkan kring Tidsvalvet har inte bara skapat en större räckvidd och högre tillgänglighet utan också ett mervärde för båda parter. För UR då de kunnat utveckla sina programserier baserade på museets kunskap och föremål och för museet som har fått del av UR:s kompetens när det gäller gestaltning och dramatisering för målgruppen.


Blått spår: Utställningar 
Utställningar behöver kritik | UtställningsEstetiskt forum
Sveriges museer rapporterade närmare 20 miljoner fysiska besök under 2019 och minst 216 miljoner digitala museibesök under 2020. Men medias bevakning av detta omfattande kulturområde är fortfarande blygsam. Behovet av etablerad museirapportering och initierad utställningskritik är utgångspunkt för detta panelsamtal som arrangeras av nättidskriften Utställningskritik. Hur kan kritik bidra till museernas utveckling? Kan kritik ge en fördjupad förståelse för museernas relation till omvärlden, och bidra till att utveckla museernas visioner och relevans? Hur kan vi genom samverkan få en mer livaktig och givande utställningskritik i Sverige? Panelsamtal. Susanne Fessé, chefredaktör, Utställningskritik, Eva Bäckstedt, utställningskritiker, Svenska Dagbladet, Klas Grinell, utvecklingsledare, Göteborgs stad. Moderator: Patrik Steorn, Göteborgs konstmuseum/UtställningsEstetiskt Forum.


Medlöperi och Motstånd – vår erfarenhet av yttrandefrihet och armlängds avstånd på ett kommunalt museum | Norrköpings stadsmuseum
I januari 2020 invigde Norrköpings stadsmuseum utställningen Medlöperi och motstånd, nazismen i Norrköping – då och nu. Utställningen beskriver ett skeende i lokalhistorien som aldrig tidigare nått den breda offentligheten. Vi nämner personer som var aktiva nazister och de som arbetade emot. Nazismen är ett ämne som ofta mörkläggs. Efter en vernissage med 800 besökare blev vi skärrade när det på Förintelsens minnesdag ställdes starkt antisemitiska föremål utanför museets entré. Sedan följde en polisanmälan från Sverigedemokraterna i Norrköping. Samtidigt mottog vi mycket kärlek och tacksamhet för att just vårt museum vågar stå upp. Utställningen är producerad av Norrköpings stadsmuseum i samarbete med forskaren och författaren Johan Perwe. Vi efterlyste även lokala berättelser och föremål och vi fick några viktiga bidrag, liksom information från olika arkiv.
Välkomna till ett föredrag om yttrandefrihet och armslängds avstånd med museichef Maria Jönsson och projektledarna Ellika Kyndel och Pernilla Pusa.



Lila spår: Teknik & vetenskap
Taktila konstverk och 3D-printade skulpturer: om ökad tillgänglighet | Jönköpings läns museum
Jönköpings läns museum har tillsammans med Synskadades Riksförbund i Jönköpings län utvecklat en mer tillgänglig version av utställningen Följa John. Med syntolkning, 3D-reliefer och specialdesignade figurer, får fler uppleva John Bauers verk. Seminarium.
Utställningens producent Katali Jarefjäll berättar om hur utvecklingsarbetet gick till, tillsammans med Julia Lindahl, SRF Jönköping samt Oscar Axelsson, Teknikcenter Värnamo.

 

Hållbart tvärmedialt berättande | Riksantikvarieämbetet
Utifrån två webbinarieserier under vintern – Hållbar digital förmedling och Tvärmedialt berättande – visar vi en sammanställning av de slutsatser som går att dra kring hur museer med hjälp av digital teknik kan bygga sin berättelse och även finansiera den med hjälp av egenintäkter. Medverkar gör Björn Sundberg och Viktor Lindbäck som projektlett respektive webbinarieserie.

 


10.30–12.00 | Pass B


Rött spår: Ledning & styrning
Using the SDGs as a framework to drive museums' contributions to society and a better future | Svensk ICOM
What role can museums play in supporting a better world, and what would a better world look like in terms of people, planet and prosperity? The COVID19 pandemic has shown up some of the weaknesses that existed across our society, with great inequality within and between countries. Other challenges – climate change, biodiversity loss, and tension between countries among others – all need to be addressed. But where should we start? Which are more important? Agenda 2030 and the Sustainable Development Goals, agreed by the world’s governments in 2015 as a global plan of action to 2030, are by far the best blueprint for a better future. They acknowledge that a different approach is needed, that doesn’t try to tackle problems one at a time, and we must work together for the common good. This presentation will present the results of a survey of Swedish museum workers’ views on priorities for the museum sector, and connect these with Agenda 2030 and the Sustainable Development Goals as our shared plan for people, planet and prosperity - and museums.The workshop will be held in English. Delta i enkät med frågor om museer och hållbar utveckling. Enkätsvaren kommer att ligga till grund för föredraget: https://sv.surveymonkey.com/r/SKNYW7J.
Henry McGhie, Curating Tomorrow, ICOM Sustainability Working Group och Svenska ICOM.

Museer + forskning + hållbarhetsmål = sant | Formas
Forskningsrådet Formas ville lyfta de globala målen för hållbar utveckling och forskning på ett nytt, kommunikativt sätt. Vi satsade 11 miljoner kronor på museer, som är experter på att relatera forskning till lokala och globala frågor. Sex museer fick pengar för att skapa projekt tillsammans med forskare, och under 2019 lanserades utställningar, workshops och ett escape room. Museerna vittnar om mervärden som reaktivering av samlingar, nya samarbetsformer och nätverk. Gensvaret är stort, med publiktillströmning och publikengagemang i satsningar som har uppmärksammats såväl i media som i museisektorn. Hur stöttar Formas kommunikation och annan verksamhet som utgår från forskning och forskningsresultat? Hur ser processen ut för att söka? Hur görs bedömningen? Hur är det för ett museum att samarbeta med forskare? Hur engagerar vi unga i de globala hållbarhetmålen? Det är några av frågorna vi tar upp i ett inspelat samtal mellan Jennie Andersson Schaeffer, museichef, Västmanlands läns museum, Martin Testorf, vetenskapskommunikatör, Naturhistoriska riksmuseet, Elisabet Blomberg, kommunikationschef, och Sofia Rickberg, strategisk kommunikatör, Formas. Du har möjlighet att ställa frågor till Formas under samtalet.


Oranget spår: Kunskapsuppbyggnad
Arktis – medan isen smälter. Från forskning till gestaltning | Nordiska museet
Utställningen Arktis – medan isen smälter är en drabbande och innovativ utställning om människor i Arktis i ljuset av klimatförändringarna. Projektet synliggör hur ett kulturhistoriskt museum kan ta avstamp i en brännande samtidsfråga och använda museets kunskap och samlingar, befruktad med ny forskning, samtidsdokumentation och konst för att inspirera till kunskapsinhämtning och reflektion. Genom samverkan mellan naturvetare och humanister har museet spelat en aktiv roll för att föra samman experter som annars inte sitter vid samma bord. Projektet har aktiverat museets samlingar med helt nya perspektiv. Inbjudna granskare har löpande fått ta del av synopsis, manus och idéer kring utställningsform. En kontinuerlig dialog har förts med kollegor från nationalmuseerna i Danmark, på Island och Grönland. Hör professor Lotten Gustafsson Reinius, museets intendenter Karin Dern och Cecilia Hammarlund-Larsson samt utställningens producent Matti Shevchenko Sandin berätta om hur samarbetet med forskarna lett till en ny arbetsmetod för utställningsproduktion och gestaltning som stärkt relationen med universitet och gett tyngd åt museet som kunskapsinstitution. Föredrag.

Den platta jorden – nätverk för konstnärligt utforskande av Skåne | Malmö Konstmuseum & Ystad konstmuseum
Den platta jorden – nätverk för konstnärligt utforskande av Skåne är ett samarbete mellan Malmö Konstmuseum, Ystads konstmuseum, Röstånga konsthall, Tjörnedala konsthall och Åstorps konsthall. Det första projektet, På spaning efter Scanie, är ett processbaserat residensprogram som syftar till att utifrån samtida konstnärliga metoder utmana och komplettera regionens narrativ och identiteter. Skikt för skikt presenteras olika perspektiv som berör både historieskrivning och vår samtid, såväl i det hyperlokala som i det globala. I detta föredrag diskuteras Malmö Konstmuseums och Ystads konstmuseums samlingar i ljuset av de metoder residenskonstnärerna använder sig av. Föredrag Anna Johansson, intendent Malmö Konstmuseum och Julia Björnberg, intendent Ystads konstmuseum.


Gult spår: Samlingsförvaltning
Lita inte på det skrivna ordet! Om vikten av att spola i filmsamlingarna | Svenska filminstitutet
Filmarkivarien Jörgen Viman vid Svenska Filminstitutet tar oss med in i identifieringsdjungeln, där format inte bara är en bredd och där informationen som finns inte alltid är sann.

Lansering av tre verktyg för att lyckas med digitaliseringsarbetet | Digisam, Riksantikvarieämbetet
Livesändningar, soffvisningar och en stark röst i sociala medier – under det senaste året har museerna tagit enorma kliv i sitt arbete med att använda digital teknik för att nå ut med sin verksamhet. Men den digitala världen erbjuder ännu större möjligheter. Genom att din organisation länkar samman er information med andras på internet blir den ännu mer relevant och tillgänglig för användarna. Museer, bibliotek och arkiv som ingår i Digisam har tillsammans tagit fram tre verktyg som hjälper din organisation vidare i digitaliseringsarbetet. Vägledningen till ett sammanlänkat kulturarv beskriver hur du ser till att informationen till fullo blir en del av webben, vägledningen om digitalt bevarande ger en gedigen introduktion på området, och ordlistan med definitioner och förklarande texter gör det lättare för din organisation att kommunicera kring det.
Medverkande Digisam. 



Grönt spår: Museerna och skolan
Jobblabb – ett färgsprakande upptäckarlabb med fokus på arbetslivet  | Arbetets museum
Valmöjligheterna i arbetslivet är många, men att välja utbildning och jobb är inte alltid lätt. I utställningen Jobblabb får barn i mellanstadieåldern möta riktiga jobbhjältar, testa och få koll på sina och andras superkrafter. Över 280 barn och 100 lärare/rektorer/syvare från 7 skolor samt forskare och interaktionsdesigners har medverkat som referensgrupper i framtagandet av utställningen Jobblabb. Arbetets museum har samverkat med Linköpings Universitet, Holmen, Siemens, Toyota och Jobba grönt/Vreta Kluster i satsningen. Genom projektet har utställningen skapat en normkreativ metod för att vidga möjlighetshorisonter vad gäller yrkesval i yngre åldrar. Projektet är samhällsrelevant och har en bred uppslutning av finansiärer som Vinnova, Region Östergötland, nästan samtliga kommuner i Östergötland, Länsstyrelsen i Östergötland, Kommunal, IF Metall samt Unionen.
Christine Mars, museipedagog, Arbetets museum, är huvudtalare och övriga medverkande är Marinette Fogde, forskningschef.


Att nå unga i samverkansprojekt med skola och civilsamhälle | Jönköpings läns museum
Unga är en flyktig grupp som kan vara svår att nå. Då är samarbeten med människor som möter dem i deras vardag en nyckel för att få en helhetsbild av deras behov. Med en gemensam strategi och metod inkluderas unga i att ta plats i det offentliga rummet. I samtalen med våra ungdomar ser vi att de söker en tydlig vuxennärvaro som ger dem frihet att pröva sig själva, där frihet under ansvar också har ett skyddsnät. Seminariet tar upp denna balansgång och hur man kan arbeta med denna metod. Våra samarbetspartner: Kulturarva, som har ett liknande ungdomsambassadörskap; Kvinno- och tjejjouren & Jönköpings kommun med projektet Normstorm; Partnerskolor och ungdomsgården Underground på Råslätt, ett av Sveriges utsatta områden.
Seminariet leds av Vera Zherdev, projektledare på Jönköpings läns museum. I samtalet medverkar Josefine Ottosson, verksamhetsutvecklare på Jönköpings läns museum & Elin Ljungkvist, projektledare Kulturarva, samt röster från ungdomar & samverkanspartner.



Blått spår: Utställningar
Kulturmaterial ges nytt liv i Ulvsunda | Liljevalchs
Projektet Materialmagasinet är en samverkan mellan museer, konsthallar och teatrar i Stockholm för att ta vara på och återanvända material från utställningsproduktioner, scenografi och dekor. Det är dyrt att bygga utställningar och sceniska uppsättningar, och svårt för kulturverksamheter att spara saker på grund av platsbrist. I en 600 kvadratmeter stor lokal i Ulvsunda industriområde ska allt återanvändbart material samlas, från reglar och dekorblommor till elektroniska produkter. Initiativet till denna plan för att minska resursåtgången kommer från Liljevalchs. Därutöver deltar hittills Dramaten, Kulturhuset Stadsteatern, Kungliga Operan, Scenkonstmuseet, Nobelprismuseet, Nordiska museet och Stadsmuseet. De institutioner som står bakom och betalar projektet får lämna in och låna gratis, medan andra som konstskolor, teatergrupper och konstnärer kan bli kunder och få hyra eller köpa material till förmånliga priser. Ett första mål är att de saker som finns i magasinet ska få minst fördubblad livslängd. Allt kan i förväg bokas via hemsidan. Mårten Castenfors och Fredrik Nyberg, Liljevalchs

Museer för hållbarhet | Statens museer för världskultur
I september 2019 anordnade Världskulturmuseerna en konferens på tema Museer och hållbarhet. Det visade sig tydligt att det fanns både mycket miljö- och hållbarhetsengagemang och en stark önskan om samverkan i frågorna. Som en direkt effekt av konferensen påbörjades därför en förstudie kring möjligheten att skapa en gemensam digital plattform för museer i hållbarhetsfrågor. En mötesplats för information, kunskapsutbyten och inspiration. Under arbetets gång har koordinerande samtal förts med Riksantikvarieämbetet och Riksförbundet Sveriges museer. Det är nu dags att ta nästa steg i processen och vi ser fram emot en fortsatt dialog med Museisverige.


Lila spår: Teknik & vetenskap
Samverkan för innovation vid utställningsproduktion | Riksantikvarieämbetet
Vi presenterar fyra olika projekt där samverkan är en stor del för att nå framgång men bidrar även till att skapa ett nytänk inom utställningsmediet.
– Nya mobila och flexibla vandringsutställningar
En presentation av ett pågående projekt mellan tre myndigheter som skall mynna ut i en vandringsutställning på temat Beredskap. Vi presenterar och delar med oss av erfarenheterna som har kommit fram till kring samarbetet mellan myndigheterna och en workshop för att ta fram nya innovativa format med Samir Alj Fält (Design Lab S, Konstfack m.m.). Deltagare: Jesper Cederlund, Riksantikvarieämbetet, Helén Johansson, Statens försvarshistoriska museer och Christina Andresson, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
– Nätverk för utställningsteknik
Ulrika Åkerström, Kalmar läns museum, Oscar Engberg och Gustav Löfgren, Riksantikvarieämbetet diskuterar möjligheterna i att skapa ett nationellt nätverk musei- och utställningstekniker.
– Kulturarvsinkubatorn, Jönköpings Länsmuseum och Utställningsverkstan vid Riksantikvarieämbetet
”Kampen i tiden” är en ny kulturhistorisk basutställning där en spelidé använts för att locka en yngre målgrupp.
Maria Logothetis, Staffan Eriksson, Alexis Holmqvist, speldesigner och Per Gantelius, spelutvecklare, visar en film och berättar om samarbetet mellan Jönköpings läns museum, spelutvecklare i Kulturarvsinkubatorn samt Utställningsverkstan vid Riksantikvarieämbetet.

– Metoder för hållbar samverkan inom utställningsproduktion
Ett samtal som leds av Mathias Strömer, utredare/museiutveckling på Riksantikvarieämbetet.


13.00–14.30 | Pass C


Rött spår: Ledning & styrning
Samverkan på jämlika villkor  | Riksantikvarieämbetet 
Museer är nod för alla dem som vill samverka och ta tillvara den potential som kulturarvet kan bidra med till samhället och dess utveckling. Samverkan är skenbart enkelt, men erfarenheten för många är att det tar tid och förutsätter ett målmedvetet och strategiskt arbete. Det gäller särskilt vid samverkan med verksamheter utanför det traditionella kulturarvsområdet. Målet för väl genomförd samverkan är att det leder till vinn-vinn-situationer för samtliga parter. Tillsammans ställer vi frågor som: Hur hittar olika verksamheter varandra? Vilken är vår beredskap att medverka på andras arenor? Vilka är framgångsfaktorerna för samverkan på jämlika villkor? Med utgångspunkt från rapporten Genomlysning av förutsättningarna för de regionala museernas verksamhet bjuder Riksantikvarieämbetet i samverkan med Länsmuseernas samarbetsråd in till ett samtal där vi utgår från några goda exempel.
Medverkande: Gunilla Lagnesjö, utredare, Riksantikvarieämbetet och Linda Lundberg, generalsekreterare, Länsmuseernas samarbetsråd, som deltar tillsammans med några medlemsmuseer.


Från besökare till medspelare – är museerna redo för volontärerna? | Nätverket Volontärsamordnare vid Sveriges Museer
Är museernas organisationer redo för den utveckling av volontärverksamhet vi upplever? Hur kan vi skapa utrymme och möjligheter? Hur samarbetar museerna med samhällsaktörer, som i sin tur rekryterar volontärer till verksamheten på museerna? Hur kvalitetssäkrar vi? Vem styr? Sveriges museer står inför många olika utmaningar. Från ett samhälleligt perspektiv påpekas civilsamhällets roll i museernas verksamheter. Tidigare handlade museiverksamheten mest om att samla, vårda och visa museisamlingar för en publik. Nu lyfts allt mer omvärldens behov av att vara medskapande i museiverksamheten. Allt fler vill inte bara besöka museer, de vill också vara med och ”kulturarva”. I oktober 2018 skapades nätverket Volontärsamordnare vid Sveriges Museer. Vi vill under detta seminarium, bland annat med hjälp av egna erfarenheter, diskutera om museerna är redo att öka sin volontärmedverkan. Kan vi göra museiverksamhet på ett annat sätt, vågar vi släppa in medskapare i form av volontärer? Seminarium.
Annika Johansson, Skansen och Lowissa Wallgren Frånberg, Jamtli.



Oranget spår: Kunskapsuppbyggnad
Hur kan berättelserna kliva ur museibyggnaden? | Stockholms kvinnohistoriska
Stockholms Kvinnohistoriska är ett prisbelönt, innovativt museum som verkar utan en egen permanent byggnad. Även Stockholms läns museum verkar sedan 2018 utan egna publika lokaler. Stadsmuseet i Stockholm verkar i en fysisk byggnad, men arbetar kontinuerligt med att tydligt knyta det som visas i museets utställningar till platser i stadsrummet. Pandemin har påverkat förutsättningarna för museernas publika uppdrag och möte med fysiska besökare – och gett oss nya lärdomar. Hur kan de digitala och offentliga rummen samverka för att lyfta historiska berättelser utanför museibyggnaden? Vad är engagerande och görbart? De tre museerna ger till exempel samarbetet med Kvinnans Plats. Lina Thomsgård, chef Stockholms Kvinnohistoriska samtalar med Annelie Kurttila, chef på Stockholms Läns Museum och Frida Starck-Lindfors, antikvarie och utställningsproducent på Stadsmuseet i Stockholm.

Kulturarvsakademin i Västra Götaland – en resurs för samverkan och delaktighet för ett hållbart samhälle | Statens museer för världskultur
Kulturarvsakademin är en mötesplats för kulturarvsinstitutioner och universitet i Västra Götaland. Den utvecklar och stödjer kunskapsspridning, samarbeten och projekt inom områden som forskning, kulturpolitik, turism, tillväxt, utbildning och integrationspolitik. Genom att i samverkan stödja kunskapsutvecklingen inom universitet och kulturarvsinstitutioner genereras nya forskningsfrågor, nya publika utbud och nya utbildningsmöjligheter. Gemensamma forsknings- och förmedlingsprojekt med regionalt, nationellt och internationellt fokus kan därmed skapas på lång sikt. Metodmässigt kan Kulturarvsakademin tjäna som en samverkansmodell för ömsesidigt utbyte och utveckling mellan lärosäten och museer. Seminarium.
Deltagare från Göteborgs universitet, Museinätverk Väst, Landsarkivet samt Förvaltningen för kulturutveckling i Västra Götaland.



Gult spår: Samlingsförvaltning
Stoppa plundringen | Statens maritima och transporthistoriska museer/Vrak – Museum of Wrecks
Plundring och otillåten dykning på kulturhistoriskt värdefulla vrak är ett växande problem i Sverige och internationellt. Det nya museet Vrak – Museum of Wrecks, som öppnar i början av sommaren, arbetar redan nu aktivt mot vrakplundring. Vrak vill i bred samverkan med myndigheter och andra aktörer förbättra möjligheterna att upptäcka, bevaka och bevara vrak i hav, sjöar och vattendrag.
Jim Hansson, marinarkeolog på Vrak berättar hur vi tillsammans kan skapa ett starkare nationellt system som förhindrar brott mot vårt gemensamma kulturarv.


Samverkan mot silverfisk – tips och råd för att förebygga skadeinsekter på museer | Lisa Nilsen Kulturvård
Museer över hela världen satsar idag allt mer på så kallad samordnad skadedjurskontroll (Integrated Pest Management, IPM). Anledningen är att biocider fasas ut och att museerna eftersträvar långsiktiga lösningar istället för akutinsatser. IPM innebär att rutiner och funktioner ska finnas på plats inom museet för att hålla nere skador på samlingar från skadeinsekter och gnagare. Större museer har IPM-koordinatorer som arbetar heltid med enbart denna fråga, på mindre museer har någon i personalen en del av sin tjänst för att sköta dessa uppgifter. Riksantikvarieämbetet har under två år anordnat kurser i IPM för blivande IPM-koordinatorer. I detta föredrag kommer Lisa Nilsen, som varit svensk expert i framtagandet av den europeiska standarden SS EN 16790 Samordnad skadedjurskontroll för skydd av kulturarvet, att berätta om enkla och ekonomiska metoder att förebygga skadedjur på det egna museet. Mot slutet får deltagarna gärna ställa frågor till Lisa Nilsen, och även till Carola Häggström och Ingela Chef Holmberg från skadedjursgruppen PRE-MAL/Riksantikvarieämbetet. 


Grönt spår: Museerna och skolan
Samverkansgrupp för kulturarvspedagogisk utveckling och teori (Skutt) | Region Skåne
I Skåne bildades 2017 en regional samverkansgrupp för kulturarvspedagogisk utveckling och teori (Skutt). Syftet med gruppen är att skapa nätverk mellan akademi, kulturarvsinstitutioner och utbildningsinstitutioner i regionen och över Öresund. Gruppen ska skapa mötespunkter för att föra vetenskapligt grundade diskussioner samt skapa en regionalt grundad lärandegemenskap inom det kulturarvspedagogiska området som ska vara forskningsinitierande. Skutts aktiviteter riktar sig till alla som är intresserade av kulturarvsfrågor samt kulturarvspedagogisk utveckling, metod och teori. Initiativet kom från det regionala kulturpedagogiska nätverket via resultatet av en forskningsrapport. Under den tid som gruppen verkat har den arrangerat två kulturarvspedagogiska seminarier varje termin, liksom en forskningsinitierande workshop. Detta är ett panelsamtal om erfarenheterna hittills med Skutt-representanterna Anna Hansen, Regionmuseet Skåne, Maria Jiborn, Trelleborgs museer, Caisa Lindfors, Region Skåne och Stefan Nyzell, Malmö universitet.

Utan samarbete – ingen digitalisering | Naturhistoriska riksmuseet
Vi vill illustrera hur Naturhistoriska riksmuseet samarbetar med olika aktörer för att skapa digitalt innehåll som väcker engagemang för viktiga samhällsfrågor inom museets uppdrag. Hur samarbetar Naturhistoriska riksmuseet med lärare för att ta fram lärresurser som når in i klassrum? Hur samarbetar Naturhistoriska riksmuseet med museets experter för att väcka intresse för naturen utanför museet? Det blir en genomlysning av hur samarbete mellan såväl avdelningar som målgrupper har varit viktiga steg i museets digitaliseringsstrategi. Digitalisering är mer än teknik. Det handlar inte minst om samarbete mellan avdelningar, målgrupper och kompetenser i syfte att skapa ett innehåll som kan engagera och utbilda mottagaren. Naturhistoriska riksmuseet blev det mest digitalt välbesökta museet under år 2020, med över 2,788 miljoner digitala besökare, och delar här med sig av erfarenheter.
Filmens moderatorer är pedagogen Sara Schesny och kommunikatören Caroline Borgudd. De möter i filmen forskare Julia Stigenberg, forskare Magnus Ivarsson, gymnasielärare Lena Lundqvist, Malmö, lågstadielärare Maud Alm,Grums samt gymnasieelever.



Blått spår: Utställningar
Att upptäcka nya stigar – Utställningsprojektet Bakom Grönskan | Gotlands Museum 
Utställningen Bakom Grönskan – konstorientering längs Kärleksstigen presenterades längs Kärleksstigen, ett populärt grönområde i närheten av Visby, där konstverken kunde hittas med hjälp av en orienteringskarta. Två till synes olika områden, konst och orientering, blev en lyckad kombination, som ”kulturmotion med skattjaktkänsla”. Likaså upplevdes att konsten och naturen kom att berika varandra. När konsten blev mer svårtillgänglig i naturen blev den mer intressant för dem som vanligtvis inte väljer att gå på konstutställningar. För den konstintresserade blev det i sin tur en utmaning att ta sig ut på obeprövade stigar. Bakom Grönskan – konstorientering längs Kärleksstigen var resultatet av ett samarbete mellan Konstkonsulenten/Gotlands Museum, Visborgs Orienteringsklubb och Uppsala Universitet, Campus Gotland. Föreläsning.
Armin Scholler, Konstkonsulent, Gotlands Museum.


Johnson 2.0 – upptäck en konstsamling i mobilen!  | Bohusläns museum
Hur kan en äldre konstsamling visualiseras genom digital teknik och möta nya grupper? På Bohusläns museum finns Johnsonsamlingen, med kvalitativa verk från holländskt och flamländskt 1600-tal fram till svenskt sekelskifte. Genom projektet Johnson 2.0, har konstsamlingen blivit en del av en app, som vill inspirera till visuell lek, men också ge en fördjupad inblick i verken. Intentionen med projektet är att med hjälp av digital teknik korsbefrukta unga generationers möten och interaktion med museets konstsamling. Vad som gör detta projekt unikt är att elever på gymnasieskolan har fått vara delaktiga och tillsammans med museet tagit fram parafraser på målningar som sedan lagts in i appen. Genom att rikta mobilkameran mot konstverket framträder en ny bild. En del av appen innehåller fördjupande texter kring verken, en annan del konstnärlig interaktion med verken. Tillsammans med en teknisk och konstnärlig samverkanspart har appen vuxit fram. Projektet har fått stöd av Västra Götalandsregionen. Ladda gärna ner appen Johnson 2.0 innan föredraget! Finns både för Android och Apple.
Föredrag (film) med Agneta von Zeipel, curator Konsthallen-Bohusläns museum, Birgitta Åhlund, konstpedagog Bohusläns museum och Johan Ejerblom, konstnär och teknisk utvecklare i projektet



Lila spår: Teknik & vetenskap
Kulturarvslaboratoriet – en nationell resurs för samverkan | Riksantikvarieämbetet
Välkommen till en visning av Kulturarvslaboratoriet – en plattform för heritage science. Vi presenterar  några av instrumenten i laboratoriet och hur vi använder dem i våra samarbetsprojekt med gästkollegor från kulturarvsinstitutioner runt om i Sverige. Du får en introduktion till exempelvis röntgen och röntgenfluorescens, svepelektronmikroskopi, multispektralfotografi och infraröd- och Ramanspektroskopi. Kulturarvslaboratoriet är en nationell resurs som erbjuder naturvetenskapliga metoder, teknik och kemiska analyser till museer och andra kulturarvsinstitutioner. Vid laboratoriet möts vi i tvärvetenskapliga projekt som ger ökad kunskap och förbättrar beslutsunderlag för bevarande av vårt kulturarv. Som gästkollega hos Kulturarvslaboratoriet får du stöd och hjälp med frågor som kan röra allt från materialundersökningar, nedbrytning, konserveringsmetoder, dokumentation och klimat, till byggnadsrelaterade frågor och samlingsförvaltning. Vi avslutar  programpunkten  med  presentationer från  några av våra tidigare gästkollegor som visar sina projekt och sin forskning.
Med bl.a. Marei Hacke och Kaj Thuresson, Riksantikvarieämbetet.


15.00–16.030 | Pass D


Rött spår: Ledning & styrning
Observera Rött spår, pass D, pågår till ca 17.00.

Återstart för museerna  | Sveriges Museer
Samtal med Linda Zachrison, särskild utredare för återstart för kulturen och Sophia Laurin, departementsråd, Kulturdepartementet samt Kicki Eldh, utredare, Riksantikvarieämbetet..

Sveriges Museers årsmöte | Sveriges Museer
Årsmötesförhandlingar med verksamhetsberättelse och inval i styrelsen. 


Oranget spår: Kunskapsuppbyggnad
Tro, hopp och kärlek – museerna, universiteten och det kyrkliga kulturarvet | Gotlands Museum
Vilka gemensamma utmaningar har museerna och kyrkorna? Båda förvaltar omfattande kulturarv, som förknippas med traditioner och föreställningar. Båda utmanas av att kunna hålla klimatet i sina lokaler för att bevara föremål och miljöer. Ofta är åtgärder förenade med stora kostnader. Hur kan vi lära av varandra? Hur kan forskare bidra till en utveckling av metoder? Det brukar talas om att kyrkor inte är museer, utan platser för aktivt trosutövande. Museer omtalas ibland som katedraler eller tempel, dit besökarna söker sig för upplevelse, kunskap och reflektion. Samtidigt ökar turismens krav på upplevelsebaserade besöksmål. Kan en medeltida kyrka vara hotell? Ska museerna bli föremålsfria meditationsrum? Vi möts i tro, hopp och kärlek genom samverkan – men delar också knepiga dilemman. Vilka är våra bästa framtidsspaningar? Panelsamtal.
Tor Broström, professor Kulturvård, Uppsala universitet, Helena Wangefelt Ström, doktorand, Umeå universitet och universitetsadjunkt, Uppsala universitet, Jakob Lindblad, antikvarie konstvetenskap/arkitektur, Gotlands Museum, Inger Harlevi, kyrkopolitiker, Gotland samt Richard Wottle, tidigare stiftsprost, Visby stift. Samtalsledare: Marika Bogren, avdelningschef Samlingar & Kulturmiljö, Gotlands Museum.


Lila spår: Teknik & vetenskap
Vikten av tvärvetenskap för museers utmaningar – val av material för samlingsförvaltning
| Riksantikvarieämbetet
En stor utmaning inom samlingsförvaltning är risken att föremål skadas av luftföroreningar som avges från omgivande material och miljöer. När Nationalmuseum stod inför sin stora renovering var en stor utmaning att kunna välja material för utställningar och förvaring, som inte orsakar skador på föremålen. Med avstamp i dessa frågor inleddes ett flerårigt samarbete med Riksantikvarieämbetet kring metoder för dessa materialval. Nyligen påbörjades också ett EU-projekt, där Chalmers och Riksantikvarieämbetet deltar genom att utveckla nya förvaringsmaterial för museer. Dessa arbeten är exempel på hur olika kompetenser tillsammans kan lösa komplexa utmaningar. De är också exempel på hur utmaningar på kulturarvsområdet har nått professioner i andra vetenskapsfält.
I ett föredrag kommer Veronika Eriksson från Nationalmuseum, Sara Norrehed från Riksantikvarieämbetet och Elyse Canosa från Chalmers berätta om samarbetet med att skapa bättre förutsättningar för bra materialval på museer.


Heritage science i Sverige och Europa – plattformar för forskningssamarbeten | Riksantikvarieämbetet
Heritage science är ett expanderande tvärvetenskapligt forskningsområde. Det förbinder humaniora, naturvetenskap och teknik för att utveckla möjligheterna för kulturarvets bevarande, tolkning, förmedling och förvaltning. I Sverige har ett nätverk för utveckling av området vuxit fram, Heritage Science Sverige. Parallellt sker en europeisk utveckling av storskaliga forskningsinfrastrukturer där olika organisationer knyts samman och möjliggör gemensamt nyttjande av instrument, datamängder och kompetens. IPERION HS, den största satsningen inom EU och heritage science hittills, har öppnat upp närmare 60 olika former av resurser som är fria för alla inom EU att söka tillgång till. Vi kommer under sessionen att beskriva heritage science, möjligheterna inom IPERION HS samt exempel på vilka resurser och möjligheter som också finns i Sverige.


16.30

Dagens program avslutas

Observera att Rött spår pågår ända till 17.00.


 
KONTAKT
Konferensinnehållet:
Jenny Westfält, Gotlands Museum
Maria Rossipal, Riksantikvarieämbet

varmotet@sverigesmuseer.se


Anmälan:
Meetagain, 08 - 664 58 00 
varmotet2021@meetagain.se