PRESENTATION AV TALARE
 

Adel Daoud
Mälarsalen 15:00-15:35

Harnessing machine intelligence: four ways in which social scientist can deploy learning algorithms
Adel Daoud, Ph.D., researchers the determinants of global poverty and is currently a Bell Fellow at the Center for Population and Development Studies, Harvard University, docent at the Department of Sociology and Work Science, University of Gothenburg, Sweden, and Turing Fellow at the Alan Turing Institute, London UK.

With the exponential growth of data size and their availability, entrepreneurs, engineers, and scientist are deploying machine learning—a form of artificial intelligence—into a myriad of applications. Meanwhile, social scientists are still grappling with the question of how to optimally deploy these learning algorithms. This talk presents four ways in which social scientists can apply these learning algorithms to observational and administrative data.

 


Andrea Ganna
Mälarsalen 15:35-16:10

Machine learning and health data
Dr. Ganna is an EMBL-group leader at the Institute for Molecular Medicine Finland (FIMM) and an instructor at Harvard Medical School. His research vision is to integrate genetic data and information from electronic health record/national health registries to enhance early detection of common diseases and public health interventions.

Dr. Ganna will make the case that registry-based research needs to embrace the big-data revolution. He will show how novel deep-learning approaches can be used to leverage nation-wide information about diagnoses, medications, familial risk and socio-demographic indicators at an unprecedented scale. He will also show recent attempt to create a portal to report diseases endpoints extracted from registry data and how high-throughput survival analysis can be used to simplify data exploration.

 


Anne Kaun
Mälarsalen 11:35-12:10

Automating Welfare – Promises and Challenges
Anne Kaun är docent i medie- och kommunikationsvetenskap. Hon är verksam vid Södertörns högskola och forskar om bland annat mediepraktiker inom sociala rörelser, medier och fängelser såsom implikationerna av automatiserat beslutsfattande inom offentlig sektor.

Automating Welfare – Promises and Challenges. In a world where automation is thought to increase productivity and efficiency with less effort and at lower costs, what happens to democratic values when this logic is deployed to support decisions in the welfare sector? This presentation discusses the implementation of automated decision-making in the welfare sector across Europe and Sweden linking automation to questions of shrinking trust, decline in civic participation and in extension challenges for democracy.

 


Caroline Olgart Höglund
Mälarsalen 13:45-14:30

Panelsamtal: Framtidens datatillgång

Caroline Olgart Höglund är chef för verksamhetsområde Statistisk analys på Försäkringskassan. Caroline har tidigare bakgrund som docent och forskare vid Institutionen för Medicin Solna och Institutionen för Fysiologi, Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset.
 


Catharina Grönqvist
Mälarsalen 13:45-14:30

Panelsamtal: Framtidens datatillgång
Catharina Grönqvist är projektledare för Riksarkivets FoU-projekt "Artificiell Intelligens inom Riksarkivet" (AIRA) samt myndighetens koordinator inom den språkteknologiska forskningsinfrastrukturen Swe-Clarin.

 


Cecilia Martinsson Björkdahl
Nobelterassen 11:00-11:35

Forskningsdokumentation
Cecilia Martinsson Björkdahl har sedan 2009 jobbat med forskarstöd kring forskningsdokumentation och datahantering vid Karolinska Institutet (KI). Hon leder arbetet med att utveckla ett Research Data Office (RDO) på KI i syfte att samla stöd och utbildningar för forskare.

Varför dokumentera forskningen? Forskningsprocessen sträcker sig från idé, via datainsamling och analys, till publicering av resultat och slutsatser. För att forskningsprocessen ska kunna följas är det helt avgörande att den är väl dokumenterad och att forskningsdata som används är beskrivna på ett sätt som möjliggör bland annat granskning, uppföljning, spårbarhet och att forskningen går att reproducera. God forskningsdokumentation är en del av god forskningssed.

 


Christian Bruzelius
Nobelterassen 15:00-15:35

Ett friskare Sverige genom bättre förutsättningar för forskning på biobanker och hälsodata
Christian är projektledare med erfarenheter inom såväl teknik och IT som organisations- och verksamhetsutveckling. Christian är anställd vid Uppsala Biobank och har de senaste åren bland annat arbetat som projektledare för nationell IT-strategi för Biobank Sverige och med implementation av GDPR för Uppsala Clinical Research Center.

I Sverige finns en oöverträffad resurs för medicinsk forskning i form av hälsoinformation och biologiska prov kopplade till enskilda individer via personnumret. Data kring individer och deras biobanksprov är spridda och det saknas regelverk och infrastruktur som gör att data kan kopplas ihop på ett integritetssäkert sätt. Projektets ambition är att hälsodata och prov i mycket större utsträckning och på ett integritetssäkert sätt ska användas för feasibilityfrågor i etikgodkänd forskning.

 


Eva Hellström Lindberg
Mälarsalen 11:00-11:35

Att kombinera registerdata med andra ”stora data”
Eva Hellström Lindberg är överläkare i hematologi med fokus på myelodysplastiskt syndrom (MDS) och andra myeloida maligniteter. Hon är också professor i hematologi och chef för Centrum för Hematologi och Regenerativ Medicin.

Eva Hellström Lindberg kommer att diskutera hur man använder stora väl-annoterade biobanker för att förstå patogenes och effekter av behandling vid MDS genom avancerad DNA och RNA sekvensering.

 


Gunnar Andersson
Lindgrenrummet 15:20-15:40

Demografiska registerstudier - möjligheter och utmaningar
Gunnar Andersson är professor i demografi på Stockholms universitet och förestår en forskargrupp med forskning om de tre demografiska förändringskomponenterna fruktsamhet, migration och dödlighet. Andersson har framförallt studerat familjedemografiska trender och samband mellan familjepolitik och barnafödande i de nordiska länderna. Stockholmsdemografernas forskning bygger i högsta grad på analyser av befolkningsregisterdata.

Sveriges system av befolkningsbaserade register bygger på århundranden av minutiöst organiserade befolkningsdata. Knappast några andra länder har lika högklassiska demografiska data. Longitudinella och geo-kodade befolkningsregister möjliggör forskning om fruktsamhet, migration och dödlighet av högsta kvalitet. Demografiska registerforskare möter även en del utmaningar. Frånvaron av lägenhetsbaserade boendedata gjorde tidigare att man inte kunde studera samboförhållanden. Underrapportering av emigrationshändelser kan leda till felskattningar i data om utrikesfödda och dödligheten bland de äldsta.

 


Gustaf Edgren
Lindgrenrummet 11:00-11:20

Förbättrad transfusionssäkerhet med Big Data
Gustaf Edgren är docent i epidemiologi vid Karolinska Institutet och läkare på hjärtkliniken på Södersjukhuset. Han disputerade 2007 och har, efter en post doc på Harvarduniversitetet, bedrivit registerbaserad forskning om hälsoeffekter av att ge blod och få blodtransfusioner.

Min föreläsning kommer handla om vår transfusionsmedicinskt inriktade forskning baserad på den svensk-danska transfusionsdatabasen SCANDAT med data om flera miljoner blodgivare, transfunderade patienter och blodgrupperade personer. Databasen går hela vägen tillbaka till 1960-talet och är en världsunik resurs som använts i nära 50 vetenskapliga publikationer.
 


Jenny Lindberg
Nobelterassen 15:35-16:10

Personnummer – möjligheter för den registerbaserade forskningen.
Jenny Lindberg är enhetschef vid mikrodataenheten vid statistikmyndigheten SCB.

Seminariet ”Personnummer – möjligheter för den registerbaserade forskningen” kommer att innehålla en kort presentation av personnumrets uppkomst och historia samt även information om betydelsen för att genomföra den registerbaserade forskningen på individdata. Seminariet tar även upp problemet med personnummerförändringar så som personnummerbyten och återanvända personnummer samt hur dessa hanteras vid mikrodatautlämnanden.

 


Jonas Färnstrand
Nobelterassen 15:35-16:10

Personnummer – möjligheter för den registerbaserade forskningen
Jonas Färnstrand är utredare vid mikrodataenheten vid statistikmyndigheten SCB.

Seminariet ”Personnummer – möjligheter för den registerbaserade forskningen” kommer att innehålla en kort presentation av personnumrets uppkomst och historia samt även information om betydelsen för att genomföra den registerbaserade forskningen på individdata. Seminariet tar även upp problemet med personnummerförändringar så som personnummerbyten och återanvända personnummer samt hur dessa hanteras vid mikrodatautlämnanden.

 


Jörgen Svidén
Nobelterassen 11:35-12:10

Etikprövning och registerforskning
Jörgen Svidén är jurist och kanslichef på Överklagandenämnden för etikprövning. Jörgen har yrkesbakgrund från olika departement inom Regeringskansliet, Riksdagens utredningstjänst och som chef för en internationell organisation inom det socialpolitiska området.

Min föreläsning handlar om vilka krav etikprövningslagen ställer på registerforskning med känsliga personuppgifter, vilket bl.a. kommer att belysas med några praktiska exempel från verksamheten vid Överklagandenämnden för etikprövning.

 


Kristoffer Örstadius
Mälarsalen 09:50-10:30

Att avslöja missförhållanden med dataanalys
Kristoffer Örstadius är undersökande journalist på DN. Han har arbetat på tidningen i tio år och bland annat fått Stora Journalistpriset och Guldspaden för sina avslöjanden.

Många av Kristoffer Örstadius avslöjanden i DN de senaste åren bygger på analyser av data. Örstadius tar oss bakom kulisserna i hur flera av hans uppmärksammade granskningar blivit till. Det senaste året har han arbetat med ett särskilt faktaprojekt - Fakta i frågan - som också till stora delar bygger på analys av data. Vad säger den om Sverige?

 


Martin Dribe
Lindgrenrummet 15:40-16:00

SwedPop - Svenska befolkningsdatabaser för forskning
Martin Dribe är professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet sedan 2010 och föreståndare för Centrum för ekonomisk demografi. Hans forskning har framförallt handlat om historisk demografi men han har även forskat om giftermål och fruktsamhet i modern tid. Han är ansvarig för Lunds universitets del av den nationella infrastrukturen SwedPop.

SwedPop (Svenska befolkningsdatabaser för forskning) är en nationell forskningsinfrastruktur finansierad av Vetenskapsrådet och de ingående partnerorganisationerna (Göteborgs universitet, Lunds universitet, Umeå universitet samt Riksarkivet och Stockholms Stadsarkiv). Syftet med infrastrukturen är att tillgängliggöra harmoniserade och länkade historiska befolkningsdata på individnivå. Den är ett samarbete mellan de ledande befolkningsdatabaserna i Sverige. Martin Dribe kommer att presentera SwedPop och diskutera infrastrukturens forskningspotential och möjligheter att länka till moderna registerdata.

 


Michael Möller
Lindgrenrummet 11:20-11:40 

Hipstherstudien - den första randomiserade studien i ett ortopediskt kvalitetsregister
Michael Möller är kliniskt verksam som överläkare i Ortopedi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Med Dr med forskningsaktivitet inom fraktur- och registerforskning, skapare av och registerhållare för Svenska Frakturregistret, i styrgruppen för r-rctstudien Hipsther.

Michael kommer att tala om Hipstherstudien, den första randomiserade studien i ett ortopediskt kvalitetsregister - ”Från forskningsidé till VR-anslag på ett år för den första register-randomiserade studien i ett ortopediskt kvalitetsregister i världen”. Hur frakturregistrets plattform och arbetssätt kunnat byggas till för att medge randomisering direkt i ett kvalitetsregister. Hipstherstudien startade september 2019 och jämför två operationsmetoder vid höftfraktur.

 


Ola Segnestam Larsson
Lindgrenrummet 15:00-15:20  

Att omvandla det ideella arbetet i Sverige till pengar
Ola Segnestam Larsson är forskare vid Centrum för civilsamhällesforskning, Ersta Sköndal Bräcke högskola, och Score, Handelshögskolan i Stockholm och Stockholms universitet. OIa arbetar med forskning om civilsamhälle och som lärare i organisation och ledarskap. Under perioden 2018-2021 innehar Ola en av Riksbankens Jubileumsfonds Flexit-tjänster på Bräcke diakoni.

Svenskarna arbetar ideellt för 131 miljarder varje år, vilket skulle motsvara 3,32 procent av BNP (mer än detaljhandelns bidrag). Dessa siffror härrör från ett samarbete mellan Ersta Sköndal Bräcke högskola och SCB, i vilket det ideella arbetet i Sverige värderades ekonomiskt för första gången. I denna föreläsning berättar Ola Segnestam Larsson om samarbetet, hur data från två olika register användes samt om resultaten och deras spridning.

 


Per Dannetun
Mälarsalen 13:45-14:30  

Panelsamtal: Framtidens datatillgång
Per Dannetun är forskningsdirektör och biträdande universitetsdirektör vid Linköpings universitet. Per leder och utvecklar arbetet med Linköpings universitets forskningsfinansiering och ansvar för strategiskt stöd till universitetets forskningsverksamhet.

 


Sonja Eaker Fält
Mälarsalen 13:45-14:30  

Panelsamtal: Framtidens datatillgång
Sonja Eaker Fält är ordförande i beredningsgruppen för Biobank Sverige. Biobank Sverige är regionernas och universitetens samarbetsorgan beträffande biobankfrågor för att underlätta tillämpningen av biobankslagen och för att vidareutveckla en gemensam, förbättrad och långsiktigt hållbar nationell biobanksinfrastruktur. I Biobank Sverige ingår representanter från branschorganisationer. Sonja var sekreterare i utredningen om reglering av biobanker.

 


Therese Fagerqvist
Nobelterassen 15:00-15:35  

Ett friskare Sverige genom bättre förutsättningar för forskning på biobanker och hälsodata

Therese Fagerqvist arbetar som projektledare inom Biobank Sverige och har erfarenhet inom flera nationella projekt för att förbättra eller bygga upp nya arbetssätt och modeller inom biobanksområdet. Hon har en bakgrund inom neurobiologisk forskning med tidigare anställningar vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet.

I Sverige finns en oöverträffad resurs för medicinsk forskning i form av hälsoinformation och biologiska prov kopplade till enskilda individer via personnumret. Data kring individer och deras biobanksprov är spridda och det saknas regelverk och infrastruktur som gör att data kan kopplas ihop på ett integritetssäkert sätt. Projektets ambition är att hälsodata och prov i mycket större utsträckning och på ett integritetssäkert sätt ska användas för feasibilityfrågor i etikgodkänd forskning.

 


Yulia Blomstedt
Lindgrenrummet 11:40-12:00  

Berätta en historia med hjälp av data
Yulia Blomstedt är docent i epidemiologi med 15-årig erfarenhet av registerforskning inom bl.a. invandrarhälsa, självskattade hälsomått, samt prevention av hjärt- och kärlsjukdomar.  Sedan 2017 är hon enhetschef vid Registercentrum Norr i Region Västerbotten.

I sitt föredrag ska Yulia Blomstedt prata om vikten av effektiv presentation av forskningsresultat.