Keynote: Nancy H. Hornberger 

Professor, Educational Linguistics Division, University of Pennsylvania, Graduate School of Education
Researching and Teaching (with) the Continua of Biliteracy

The continua of biliteracy model offers an ecological framework in which to situate research, teaching, and language policy and planning in multilingual settings.  Biliteracy is defined as “any and all instances in which communication occurs in two (or more) languages in or around writing” and the continua depict the complex, fluid, and interrelated dimensions of communicative repertoires; it is in the dynamic, rapidly changing and sometimes contested spaces along and across the continua that biliteracy use and learning occur.  The continua of biliteracy model was formulated in the context of a multi-year, comparative ethnography of language policy beginning in 1987 in two Philadelphia public schools and their respective communities.  In the years since it was first proposed, the model has served as heuristic in research, teaching, and program development locally, nationally, and internationally in Indigenous, immigrant and diaspora language education contexts.  Along the way, it has evolved and adapted to accommodate both a changing world and a changing scholarly terrain, foregrounding ethnographic monitoring and mapping, ideological and implementational spaces, voice and translanguaging as instantiated in multilingual education policy and practice.  In this talk, I trace some of this trajectory and highlight recent experiences in immigrant contexts of Philadelphia and Indigenous contexts of South Africa, Sweden, and Peru where the continua of biliteracy model has informed bilingual program development and Indigenous and second language teaching. 

Keynote: Tommaso Milani

Professor i flerspråkighetsforskning, Göteborgs universitet
Andraspråksinlärning, utbildning och social (o)rättvisa i en flerspråkig kontext
Forskning om andraspråksinlärning har vuxit exponentiellt under de senaste åren. En mängd studier har gett nyanserade insikter om de sociala, psykologiska och pedagogiska faktorer som kan påverka olika människors inlärningsprocesser. Men som den tongivande forskaren Lourdes Ortega nyligen poängterat, är det särskilt viktigt att inte glömma bort de maktobalanser som är inbäddade i andraspråksinlärning. Som Ortega uttrycker det, ”ojämlikhet och social orättvisa uppstår när nya språk lärs [...] I många fall uppstår orättvisa eftersom människors flerspråkiga färdigheter är dåligt förstådda eller grovt nedvärderade av andra” (2019: 24). Mot denna bakgrund uppmuntrar Ortega att ”ta reda på hur man kan undersöka språkinlärning på ett sätt som inte suddar ut komplexiteten av flerspråkighet och inte utelämnar social rättvisa” (2019: 35). I denna föreläsning tar jag upp Ortegas utmaning och argumenterar för vikten av begreppet språkideologi som ett teoretiskt verktyg för att förstå hur (andra)språkinlärning och utbildning är knutna till frågor om social (o)rättvisa i ett flerspråkigt sammanhang – Sverige. Empiriskt illustrerar jag kampen mellan olika språkideologier om språkinlärning och utbildning i en långvarig debatt om införandet av ett språktest för svenskt medborgarskap. Genom detaljerad textanalys av relevanta utdrag ur debatten visar jag hur flerspråkighetens komplexitet förenklas eller suddas ut, problematiska stereotyper återskapas, och social orättvisa framkallas på ett subtilt sätt, paradoxalt nog genom en liberal retorik om jämlikhet och rättvisa.
 
Referens;
 Ortega Lourdes (2019) SLA and the study of equitable multilingualism. The Modern Language Journal 103: 23-38.


Keynote: Margareta Petersson
Professor emerita, Linnéuniversitetet
Litteraturdidaktik i flyktingarnas tidsålder
Vi befinner oss i en transnationell process, skriver Anders Olsson i Ordens Asyl (2011). Världen är globaliserad, internationaliseringen tilltar och litteraturen kan inte bara begränsas till att uppfattas snävt nationellt utan måste ses från ett bredare perspektiv. Olsson är hoppfull om litteraturens och därmed litteraturvetenskapens framtid. Det är däremot inte den amerikanska Gayatri Spivak med rötter i Indien. Redan år 2003 förutspådde hon i Death of a Discipline att ämnet Comparative literature (besläktat med litteraturvetenskap) skulle utplånas om ingen radikal förändring inträffade. Större uppmärksamhet, menar hon, måste ägnas åt kontakterna mellan nationer, demografiska skiften, diasporaliv, arbetsmigration, det globala kapitalets och mediernas rörelser. Litteraturvetenskapen behöver radikalt förnyas för att inte försvinna. Det gäller möjligen också litteraturdidaktiken. Båda ämnena står inför frågan: Vad behöver vi veta för att förstå boken, dikten, dramat?

Litteraturvetenskap tycks idag tappa studenter i hela landet. Problemet kanske är att ämnet inte framstår som omedelbart nyttigt eller samhällsorienterat. I Spivaks bok är just Area Studies en väg mot förnyelse. Knappast så i Sverige även om man kan notera ett litteraturvetenskapligt intresse för samtiden med texter om och gestaltningar av klimatförändringar, antropocen, kulturella möten och medicinsk humaniora.
Jag kommer att resonera kring Olssons och Spivaks idéer men också utgå från en snabbskiss av situationen för litteraturdidaktik i lärarutbildningen idag. Indisk litteratur kommer att fungera som en återkommande referenspunkt, eftersom vi genom jämförelser kan få en konkret bild av författarnas och texternas rörelser i världen. Mina egna litteraturvetenskapliga studier startade med en resa till Indien på 1970-talet.
Konferensen har globalisering som tema. Begreppet globalisering kan tolkas på många olika sätt. Edward Said talar om att vi befinner oss i flyktingens tidsålder, i massinvandringens epok, Anders Olsson om att vi lever i den ofrivilliga exilens tid. Ska detta få effekter på vad vi undervisar om och vilka böcker vi läser? Hur svarar vår klassiska västerländska kanon på folkvandring, invandring och flyktingens ansikte från den judiska exilen långt före vår tideräkning, från den grekiska och romerska litteraturen och från vår tid: de eviga krigens tid? Det ser jag som en central litteraturdidaktisk fråga.