Koordinatorskonferens 2017

SEMINARIER
Torsdag 13.00-14.00

Varje seminariepass är totalt en timme och har minst två föreläsare.
Du kan välja att gå på max två pass under torsdagen.

1A Verktyg/metoder	Ann-Britt Ekvall, processledare Region Jönköpings län, projektledare SKL Eva-Marie Sundkvist, processledare, Region Jönköpings län	SKL:s metodbok - ett nationellt stöd för rehabkoordinering Tillsammans med landstingen har SKL tagit fram mallar och verktyg för rehabkoordinatorn att använda i sitt dagliga arbete. Max tre klick till allt du behöver Metodstöd för rehabkoordinering – exempel från Region Jönköpings län.
2A Återgång i arbete	Gun Johansson, epidemiolog, med dr, biträdande verksamhetschef, Centrum för Arbets- och Miljömedicin, Stockholms Läns landsting Mattias Hageltorn, arbetsgivarrepresentant inom industri, Marie Niljung, personalkonsult, Arvika kommun	Arbetslivsinriktad rehabilitering Hur kan kontakter med arbetsgivare och arbetsliv koordineras för återgång i arbete? Vad behöver arbetsgivaren veta för att underlätta återgång i arbete? Vilken dialog vill arbetsgivaren ha med vården?
3A Stöd till patienten	Lilian Wiegner, överläkare, specialist i allmänmedicin, doktorand, Institutet för stressmedicin, Västra Götalandsregionen Catrin Davidsson, rehabkoordinator Munkedals VC	Hur gör vi? Symtom, diagnostik och behandling vid utmattningssyndrom Vilka är det som blir sjuka och hur hjälper man dem egentligen? Elva års spännande erfarenheter av utredning och behandling på specialistklinik för stress. Rehabilitering av patienter med stressrelaterad psykisk ohälsa Hur gör vi vid en fungerande sjukskrivningsprocess generellt, och med PRIMA patienter? (PRIMA är en forskningsstudie med syfte att utveckla ett arbetssätt inom primärvården som ska stötta patienter medstressrelaterad psykisk ohälsa att återgå i arbete.)
4A Samverkan	Rickard Bracken, Ewa Printz, Uppdrag psykisk hälsa, SKL Annika Landewall, rehabkoordinator, Ljungsbro vårdcentral, Linköping	Förebyggande och tidiga insatser för att minska sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa Erfarenheter från pilotprojekt inom uppdrag psykisk hälsa. Att använda flödesschema/triagering i telefonrådgivning för patienter som önskar sjukskrivning Erfarenheter från Ljungsbro vårdcentral i Östergötland
5A Fördjupad kunskap	Åsa Witkowski, verksamhetschef för den kliniska enheten på Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK Anders Hammarberg, med. dr. vid Karolinska Institutet, leg. psykoterapeut vid Mottagningen för alkohol och hälsa, Riddargatan 1	Hur påverkar våldet den fysiska och psykiska hälsan Våldsutsatta kvinnor söker ofta hjälp inom hälso- och sjukvården för såväl akuta som kroniska symtom, men få berättar spontant om våldet. Studier visar på starka kopplingar mellan våld och fysiska och psykisk ohälsa, vilket kan leda till sjukskrivningar. Att upptäcka och hantera alkoholproblem i arbetslivet De flesta personer med alkoholproblem finns i yrkeslivet. Här presenteras metoder för tidig upptäckt och behandling av alkoholproblem genom företagshälsovården.
6A Dialogcafé	Ulrika Eklund, medförfattare till Metodboken för koordinering, konsult	Utmaningar i arbetet som rehabkoordinator Här har du möjlighet att själv fördjupa dig i frågor som är viktiga för dig och utbyta erfarenheter med andra. Vi arbetar i mindre grupper och med dina utmaningar i fokus. Tillsammans med andra koordinatorer kan du få stöd, råd och nya infallsvinklar på ditt uppdrag.

SEMINARIER
Torsdag 15.00-16.00

Varje seminariepass är totalt en timme och har minst två föreläsare.
Du kan välja att gå på max två pass under torsdagen.

1B Verktyg/metoder	Bozana Johansson, leg.psykolog, leg.psykoterapeut, doktorand vid Karolinska Institutet, KI Annika Landewall, rehabkoordinator, Ljungsbro vårdcentral, Linköping	Problemlösningsfokuserat samtal Problemlösningsbaserade samtal är en del i Problemlösningsterapin, som enligt forskning kan bidra till att personer som är sjukskrivna på grund av stressrelaterade problem snabbare kunnat återgå i arbete. Problemlösningsbaserade samtal kan användas i rehabiliteringen för att stödja patienten att utveckla effektivare sätt att lösa problem. Samtal som redskap i koordineringen
2B Återgång i arbete	Charlotte Wåhlin, med dr, ergonom/leg fysioterapeut vid Arbets- och miljömedicin för Östergötlands, Jönköpings och Kalmar län Forskare vid Karolinska Institutet, KI Johan Brännström, sjukgymnast/ergonom/ rehabkoordinator, Hälsorum Östersund	Arbetsorsakade besvär – orsaker, utredning och åtgärder Varje år skadas tusentals personer på grund av arbetsolyckor samt osund belastning i arbetet. Inom olika branscher förekommer olika typer av skador. Både utredning och åtgärder behöver vara specifika utifrån patientens arbets- och livssituation, aktuell hälsa och behov. Arbetsgivarkontakt i rollen som rehabkoordinator Hur gör man för att få arbetsgivaren med sig? Vilket språk ska man använda? Vem ska göra vad?
3B Stöd till patienten	Mikaela Javinger, psykiatridebattör och skribent Åsa Sturesson-Johansson, rehabkoordinator, arbetsterapeut och projektledare	Förutsättningar, fallgropar och förhållningssätt för att stärka patienten - Om makt, delaktighet och synen på ansvar
4B Samverkan	NY Michael Boman, Försäkringskassan Maria Kindahl, direktör avdelningen rehabilitering till arbete, Arbetsförmedlingen	Koordinatorsfunktionen och Försäkringskassans samordningsuppdrag Försäkringskassan samordnar rehabiliteringsåtgärder inom sjukförsäkringen. Vi berättar om våra tankar kring hur detta uppdrag samspelar med koordineringen hos vården och vilka möjligheter vi ser till fortsatt utveckling. Tillsammans - ger möjligheter för fler Arbetsförmedlingen behöver samverka med hälso-och sjukvården. Hur ser denna samverkan ut idag? Maria Kindahl tar bland annat upp utmaningar och vikten av samverkan, vad Arbetsförmedlingen bidrar med samt pågående utvecklingsarbete tillsammans med hälso- och sjukvården.
5B Fördjupad kunskap	NY Marine Sturesson, verksamhetsutvecklare, Försäkringsmedicin och Folkhälsomyndigheten Christina Wiklund, rehabkoordinator, leg fysioterapeut	Vad är klinisk Försäkringsmedicin? Detta behöver rehabkoordinatorn kunna för att klara sitt uppdrag. Hur får jag in jämställdhet i mitt jobb som koordinator? Könsskillnader i sjukskrivningsdata hos patienter vid stressrehabiliteringen vid Norrlands universitetssjukhus.
6B Dialogcafé	Ulrika Eklund, medförfattare till Metodboken för koordinering, konsult	Utmaningar i arbetet som rehabkoordinator Här har du möjlighet att själv fördjupa dig i frågor som är viktiga för dig och utbyta erfarenheter med andra. Vi arbetar i mindre grupper och med dina utmaningar i fokus. Tillsammans med andra koordinatorer kan du få stöd, råd och nya infallsvinklar på ditt uppdrag.
7B Uppdraget/rollen	Eva-Marie Sundkvist, processledare Region Jönköpings län Ann-Britt Ekvall, processledare Region Jönköpings län, projektledare SKL Anne-Lie Gustafsson, processledare Region Kalmar län, projektledare SKL	Så tycker läkare, chefer, patienter och rehabkoordinatorer om den nya funktionen för koordinering Intervjuer och fokusgrupper inom ramen för en masteruppsats i Region Jönköpings län Skapa förutsättningar för ditt uppdrag Vad ingår i koordinatorrollen? Hur får jag tiden att räcka?

KONSTELLA Hornsgatan 20 118 82 Stockholm Tel. 08 - 452 72 86 konferens@konstella.se