PBL

Kunskapsseminarierna är redan fullbokade men nyinsatta programpunkter kommer att sändas parallellt, se programmet för mer information.

Om du får förhinder är vi mycket tacksamma om du avanmäler din plats så att mötesledaren har rätt deltagarlistor för att kunna starta mötet på ett smidigt sätt.  Avanmäl dig via mail till boverket@reachem.se

1. Möjligheternas byggregler, en ny modell för byggregler
Agnes Jensen-Carlén, arkitekt Boverket
Michael Strömgren, BRIAB
 
På Boverket har vi påbörjat en översyn av bygg- och konstruktionsreglerna i BBR och EKS. En målsättning är att det ska bli möjligt att ta fram nya innovativa lösningar i byggandet i större utsträckning än med dagens regler. Samtidigt finns kraven i PBL och PBF som ska uppfyllas, och de ändras inte i och med översynen. Hur kan vi formulera regler som ger möjligheter till innovation - samtidigt som det är tydligt vilka krav som ska uppfyllas och när de är uppfyllda?

2. Föreskrift om detaljplan
Beatrice Buskas, jurist Boverket
Karolina Andersson, lantmätare Boverket

1 oktober i år trädde den nya föreskriften om detaljplan i kraft och från 1 januari 2022 blir den tvingande för alla Sveriges kommuner att följa. Men vad betyder detta egentligen, vad är det som Boverket har reglerat genom föreskriften, vad gäller i övergångsperioden och vilka krav ställs på digital information i detaljplaner? 

3. Brandskydd och tillgänglighetskrav
Frida Jorup, arkitekt Boverket
Anders Johansson, brandingenjör Boverket

Ibland kan det uppfattas som det finns konflikter mellan krav på brandskydd och kraven på tillgänglighet. Kravet på utrymning regleras i BBR 5 men vissa byggnader och omständigheter kan ställa frågan om godtagbar lösning på sin spets. Ett ärende som nått MÖD berör en dörr som enligt brandskyddsreglerna kräver dörrstängare men ur tillgänglighetssynpunkt kräver dörröppnare. Hur hittar vi fram till godtagbara lösningar som uppfyller bägge kraven och hur påverkar Arbetsmiljöverkets regler kraven enligt PBL och BBR?

5. Klimatförändringar, planläggning och anläggningar
Endast förmiddag (ett tillfälle)
Thomas Vesterlin, civ. ing.  och jur. kand Vesterlins
Olof Graner, civ. ing. Vesterlins

Hur anläggningslagen och PBL kan användas för att hantera risker för översvämning, skred, ras och brand –
Klimatförändringarna måste mötas med många olika verktyg. Ett av dessa är anläggningar som utförs och förvaltas av en grupp fastighetsägare, exempelvis vallar, skredförebyggande strukturer, växtlighet som binder marken m.m. Det är i dag möjligt att använda anläggningslagen för att inrätta sådana anläggningar, både genom överenskommelse och genom tvång. Möjligheterna att inrätta sådana anläggningar är tätt förknippade med PBL, inte minst i fråga om hur detaljplaner kan bira till att möjliggöra eller förhindra sådana anläggningar.

7. Nullitet i PBL-beslut
Karl Evald, jurist Boverket
Sven Boberg, chefsjurist Göteborgs Stad

Nullitet är ett knepigt begrepp som ungefär betyder att ett lagakraftvunnet beslut inte får någon verkan i praktiken. Men kan ett beslut som fattats med stöd av PBL vara en nullitet, och i så fall när då? Frågan har länge varit omdiskuterad och särskilt när det gäller planbestämmelser i detaljplaner har frågan ställts på sin spets i rättspraxis från Mark- och miljööverdomstolen.

8. PBL och ordningslagen, privata utfarter över allmän platsmark och andra ordningsfrågor
Johan Larsson, förbundsjurist Sveriges Kommuner och Regioner
Ingela Johansson , Directa

I arbetet med att ta fram detaljplaner som går att genomföra och som är hållbara över tid måste planarkitekten ofta blicka bortom PBL och in i de regelverk som styr trafik-, miljö- och, inte minst, ordningslagsfrågor. Kunskapsdialogen behandlar möjligheter och begränsningar i mötet mellan PBL och ordningslagen med fokus på att skapa detaljplaner, särskilt i centrala lägen, som också kan genomföras utan praktiska bekymmer.

9. Exploateringsutmaningar och tänkbara lösningar
Olof Moberg, förbundsjurist Sveriges Kommuner och Regioner
Mårten Lindström, seniorkonsult byggsektorn, Boverket PBL kompetens

Vad kan och ska regleras i ett exploateringsavtal? Hur balanserar man mellan det allmännas intressen och exploatörens.
Aktuella frågeställningar presenteras och diskuteras. 

11. Kontrollplan enligt PBL. Innebörden av Boverkets nya vägledning.
Mats Sjökvist, byggnadsingenjör Boverket
Ingela Folkesson, byggnadsingenjör Boverket
Annika Lindström, byggnadsingenjör Boverket.

Tillämpningen av reglerna om kontrollplan och kontrollansvarigas ansvar har inte i alla avseenden utvecklats på det sätt som det var tänkt när lagen ändrades år 2011. Boverkets nya vägledning förtydligar nu att en riskbedömning kring sannolikhet för och konsekvenser av eventuella fel ​ska användas vid bedömning av behovet av kontrollpunkter i kontrollplanen. Det övergripande syftet med vägledningen är att den ska bidra till att höja kvaliteten i byggandet och att minska fel, minska och skador. Hur får vi tillämpningen att fungera?

12. Kulturvärden och ersättningsfrågor
Emma Rosenblom, bebyggelseantikvarie Boverket
Marianne Carlbring, adjunkt Lantmätarprogrammet Högskolan Väst och konsult
Carl-Gustav Hagander, tidigare tekniskt råd vid Mark- och miljööverdomstolen

Med utgångspunkt i den MÖD-dom om ersättningsfrågor om en byggnad i Malmö som kom i slutet av mars i år så gräver i vi utmaningarna när det gäller ersättning. Krav på ersättning till fastighetsägare kan uppkomma vid planbestämmelser om skydd av kulturvärden och rivningsförbud och samma ersättningsprincip gäller även vid ett nekat rivningslov, så det är möjligt att vi även ramlar in på det med av bara farten. Vad kan vi dra för slutsatser om domen? Vad kan vi ta med oss in i ett framtida arbete och vad ska man tänka på när det gäller planbestämmelser som kan ge möjlighet till ersättning? När är kulturvärden värda att betala för och hur stor får prislappen vara?

13. Hur får vi dricksvattnet att räcka till? – Behov och möjligheter i fysisk planering
Anders Rimne, civ. ing Boverket
Cecilia Näslund, projektledare RU om dricksvatten. Boverket

De senaste somrarna har flera kommuner upplevt brist på vatten. Framtida klimatförändringar kommer att leda till ökade påfrestningar, både i form av minskad vattentillgång och ökade risker för förorening av vattentäkter och försämrad kvalitet. Vilket ansvar har vi som jobbar med fysisk planering och vilka möjligheter finns?

14. Digitala översiktsplaner- möjligheter och begränsningar
Hanna Olin Petersson, landskapsarkitekt Boverket
Från Region Gotland deltar Jenny Sandberg och Frida Brunner

Hur kommer digitaliseringen påverka utvecklingen av översiktsplaneringen och översiktsplanen som verktyg? Region Gotland berättar om sina erfarenheter kring arbetet med att ta fram en digital översiktsplan. Vi diskuterar digitaliseringens möjligheter och begränsningar och formulerar tillsammans de lösningar som behövs för att överbrygga eventuella hinder och svårigheter i arbetet med att ta fram en digital översiktsplan.
 

16. PBL-arbete i praktiken under Coronapandemin
Adam Laurin, arkitekt Boverket
Kerstin Hannrup Broad expert Inomhusmiljö Boverket

Boverket har skrivit vägledning om myndighetsutövning enligt PBL och vissa andra lagar under coronapandemin. Men hur har det fungerat i praktiken?
Vilka omställningar har krävts? Hur fungerar det att hålla olika samråd och möten på distans och vad händer till exempel när OVK kanske inte görs i tid?
Vi diskuterar och utbyter erfarenheter, tips och idéer.