Malmöhus slott, Skovgaardsalen
13.00 Hur museerna kan ta plats i kulturarvsdebatten?
Under de senaste åren har museernas samlingsstrategier, utställningar, målgrupper och forskningsresultat m.m. debatterats i riksmedia med mer och mindre underbyggda argument. Bland annat har genus- och mångfaldstrategier av debattörer pekats ut som något kontroversiellt. Även sociala medier fylls med tillspetsade åsikter, men också med hot och hat mot strategier, utställningar eller medarbetare. Hur kan museets eget idéinnehåll, kunskap och samhällsengagemang kommuniceras i den offentliga diskussionen – och hur kan vi hantera drev, hot och hat? Kommunikatörer från Nationella sekretariatet för genusforskning kommer att dela med sig av 20 års erfarenheter av att kommunicera idéinnehåll och forskning, men också av möjliga strategier vid mediadrev, hot och hat. 
Medverkande: Maja Lundquist, Nationella sekretariatet för genusforskning, i samarbete med Nätverket Kulturarv och den tvärvetenskapliga genusforskningen, Unstraight Research och Genus i Museer (GIM).
 

Teknikens och Sjöfartens hus, Hörsalen
13.00 Hur kan samspelet mellan regionala museer, region och länsstyrelse utvecklas så att de statliga medlen för kulturmiljöarbetet får så stor effekt som möjligt?
I regeringens proposition 2016/17:116 Kulturarvspolitik förtydligas att den statliga medfinansieringen av regionala museer och andra museer med motsvarande uppdrag medför ett ansvar för kulturmiljöarbetet som delas med länsstyrelserna och Riksantikvarieämbetet. Detta förutsätter en fungerande samverkan mellan museer, länsstyrelser, regioner och centralt verk så att de redskap, möjligheter och kontaktytor kulturmiljövårdens olika aktörer har utnyttjas på bästa sätt. Framväxten av en konsultmarknad för antikvariska tjänster och ett allt striktare regelverk för statlig upphandling har förändrat relationen mellan länsstyrelserna och de regionala museerna, med otydlighet kring roller och ansvar som följd. Hur kan samverkan utvecklas så att våra roller förtydligas och våra respektive resurser och styrkor används på bästa sätt? Hur kan fördelningen av de statliga medlen för kulturmiljöarbetet stärka en sådan utveckling? På seminariet ges exempel utifrån en påbörjad regional samverkansprocess i Skåne.
Seminariet leds av Britta Roos/Länsstyrelsen Skåne och Martin Andrén/Region Skåne och arrangeras av Malmö museer i samverkan med övriga regionala museer i Skåne.
 
Teknikens och Sjöfartens hus, Auditoriet 
13.00 God samlingsförvaltning:  Hur kan vi jobba smartare?
Riksantikvarieämbetet har under lång tid arbetat med god samlingsförvaltning och tillhandahåller verktyg och metoder för att stödja museer i deras arbete med samlingarna. Ett stöd är den internationella standarden Spectrum. Standarden kan användas för att skapa ordning så att museet vet vad som finns i samlingarna, varför det finns där och var objekten för närvarande befinner sig.
Många arbetsuppgifter inom samlingsförvaltning har utförts på liknande sätt under lång tid. Nya uppgifter och metoder har löpande hakats in i redan satta rutiner. Spectrum stödjer arbetet med att skapa och upprätthålla en struktur inom förvaltningen av samlingar så att dessa kan användas och utvecklas på bästa sätt.
Under passet diskuteras god samlingsförvaltning samt ges konkreta tips och råd för hur man kan komma igång att arbeta med Spectrum.
Medverkande: Ingela Chef Holmberg och Annika Carlsson från Riksantikvarieämbetet.

Malmöhus slott
13.00 The Mexican Suitcase – Invigning av utställningen
Se bilder från spanska inbördeskrigets 1936–1939 av Robert Capa, Gerda Taro, och Chim (David Seymour).  De tre världsberömda fotograferna levde i Paris, arbetade i Spanien och publicerades internationellt. Negativen som visas i utställningen var försvunna i mer än 50 år men återfanns och har inte tidigare visats i Skandinavien.
The Mexican Suitcase är en vandringsutställning från International Center of Photography i New York. Utställningen och katalogen har producerats med stöd från the National Endowment for the Arts, Joseph and Joan Cullman Foundation for the Arts, Frank och Mary Ann Arisman och Christian Keesee. Stöd har också mottagits från Sandy och Ellen Luger.
Invigs av museichef Katarina Carlsson, Anna Gullmark presenterar och samtalar med Cynthia Young, curator från ICP i New York.

Malmöhus slott, Ikonrummet
13.00 Sverige under mellankrigstiden
Det glada tjugotalet slutade med en krasch. När trettiotalet började hade världen lamslagits av social och politisk oro, massarbetslöshet och depression. Även Sverige påverkades starkt, men återhämtningen gick fort. Utställningen ”Mellan depression och världskrig” belyser den sociala, ekonomiska och politiska utvecklingen i Sverige och Malmö under decenniet före andra världskriget och visar på tydliga kopplingar mellan dåtid och nutid.
Presentation av Susanne Beckmann, intendent Malmö Museer och föredrag av Per T Ohlsson, författare, Senior Columnist i Sydsvenskan och filosofie hedersdoktor.

Malmöhus slott, Medeltidsrummet
13.00  En sagolik skola
En sagolik skola är en lekfull exposé över skolans och läraryrkets utveckling och roll i det svenska samhället från 1800-talet till idag. Utställningen gör nedslag i skolans, lärarnas och skolbarnens situation genom åren och visar verk ifrån Barnbiblioteket Saga – en av Sveriges största lässatsningar någonsin som lanserades vid sekelskiftet 1900. I Malmö kompletteras utställningen bland annat med skolplanscher från Malmö Museers samlingar.
Utställningen arrangeras av Lärarstiftelsen i samarbete med Sveriges Hembygdsförbund, Lärarförbundet, Sveriges Museer och Svenska barnboksinstitutet.
Presenteras av Samuel Thelin

Teknikens och Sjöfartens hus, Idéplaneten
13.00  Wisdome Sverige – Mångmiljonsatsning på digitala lärmiljöer 
Fem science center har förenats i ett nationellt initiativ kring vetenskapskommunikation och visualiseringar. I Malmö, Göteborg, Norrköping, Stockholm och Umeå pågår just nu etableringen av interaktiva digitala lärmiljöer och publika testbäddar. Satsningen möjliggörs av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse genom en jubileumsdonation om 150 Mkr till visualiseringsteknik och innehållsproduktion. Men för att satsningen ska kunna förverkligas krävs ytterligare extern finansiering till byggnation och utveckling av lärmiljöerna. 
Medverkande: Peter Skogh, Tekniska museet Stockholm och Mats Fastrup, Malmö Museer.

 

Kommendanthuset, Faktarummet
14.00  Ett kommunalt museum – under ständig utredning som en icke lagstadgad verksamhet
Att finnas eller avvecklas? Hur blir ett museum en kommunal angelägenhet? Vad har politik och vad har ekonomiska aspekter för betydelse? Hur får man en ökad budget och blir en angelägenhet utan att tappa trovärdighet och fokus? Går det? Några funderingar om "hur" efter tio år som chef på två olika kommunala museer. I Göteborg och Sigtuna. Mycket ekonomi och mycket politik.
Seminariet leds av Ted Hesselbom, museichef Sigtuna museum med efterföljande diskussion

Malmöhus slott, Skovgaardsalen
14.00 Hållbar besöksnäring i världsarvet Visby 
Gotlands Museum är en etablerad part i arbetet och utvecklingen av den regionala besöksnäringen på Gotland, vilket har förstärkts efter att vi fick utmärkelsen Stora Turismpriset 2016. Att erbjuda goda upplevelser baserade på värdskap och kunskap av högsta kvalité är vår affärsidé! Nu står vi inför en ny utmaning: 2018 invigs en ny kryssningskaj i Visby. Det innebär att det på samma dag kan komma ytterligare ca 5000 besökare till Visby. Hur kan vi fortsätta att erbjuda högsta kvalité och hållbara besök i Världsarvet Visby, när kryssningsturisterna strömma till?
Medverkande: Jenny Westfält, biträdande museichef och byggnadsantikvarie Ulrika Mebus, Gotlands museum och Elene Negussie, världsarvssamordnare vid Region Gotland.
 

Teknikens och Sjöfartens hus, Hörsalen (Ny lokal)
14.00  Konsten att prissätta kultur
Allt fler kulturinstitutioner och organisationer söker stärka sin finansiering genom samarbeten med näringslivet. I seminariet beskrivs Prissättningsmatrisen - en modell som ger er stöd och inspiration i arbetet att prissätta det som egentligen är ovärderligt.
Som deltagare får du både en översikt över de fyra huvudfaktorerna som påverkar prisets slutsumma och konkreta exempel på vilka steg man kan arbeta med för att nå en prissättning som ligger i linje med era strategier.
Föreläsare är Linda Kowalski Nordfors, vd på organisationen Kultur & Näringsliv.


Malmöhus slott
14.00  The Mexican Suitcase
Se bilder från spanska inbördeskrigets 1936–1939 av Robert Capa, Gerda Taro, och Chim (David Seymour).  De tre världsberömda fotograferna levde i Paris, arbetade i Spanien och publicerades internationellt. Negativen som visas i utställningen var försvunna i mer än 50 år men återfanns och har inte tidigare visats i Skandinavien.
The Mexican Suitcase är en vandringsutställning från International Center of Photography i New York. Utställningen och katalogen har producerats med stöd från the National Endowment for the Arts, Joseph and Joan Cullman Foundation for the Arts, Frank och Mary Ann Arisman och Christian Keesee. Stöd har också mottagits från Sandy och Ellen Luger..
Presentation av Anna Gullmark och samtal med Cynthia Young, curator från ICP i New York.

Malmöhus slott, Dräktgalleriet i utställningen Drömmar om Hollywood
14.00  30-talets nyorientering av kvinnokroppen
Under trettiotalet var det för många en ouppnåelig dröm att klä sig i glittrande aftonklänning, dricka champagne och dansa i balsalar. Men drömma kunde alla, och Hollywoodfilmen gav riklig näring till dessa drömmar. Utställningen Drömmar om Hollywood presenterar ett utsnitt ur trettiotalets aftonmode, med inslag av vardag och fritid. Här syns ett nytt kroppsideal, helt olik tjugotalets pojkflicka. Nu är det kvinnliga former i fokus, som understryks av åtsmitande material i raffinerade skärningar.
Föredrag av Emma Severinsson, doktorand i historia och lärare i Modevetenskap, Lunds universitet
 
Teknikens och Sjöfartens hus, Idéplaneten
14.00  Performance management  – det som följs upp blir gjort!
I grova drag kan chefer försöka styra medarbetares prestation med hjälp av rutiner för best practice, mål och värderingar. Men hur vet du vilken mix av dessa styrformer som lämpar sig bäst för just din verksamhet? Hur sätter du mål som driver den strategiska utvecklingen och hur följer du upp att styrningen fungerar? På vilken grund, med vilken måttstock, bedömer du som chef dina medarbetares prestationer och vad kan du som chef göra för att stödja en bättre resultatuppfyllnad?
Medverkande: Robert Wenglén, EFL.

 

14.45 -15.15     Fika i det hus man befinner sig.
 

Ordförande Maria Jansen leder mötet tillsammans med generalsekreterare Mats Persson.

Kommendanthuset, Faktarummet
15.15  Handsken är kastad – Workshop om kompetens till framtidens museer
Vid sidan om varje museums specifika sakkunskaper, vilka kompetenser behövs för att göra museernas samlingar mer lockande och relevanta för såväl gamla som nya besökare? En expertgrupp inom DIK har arbetat med kompetensfrågor inom minnesinstitutionerna (arkiv, bibliotek och museer). Arbete resulterade bland annat i en kompetenspolicy (5D), ett sätt att systematiskt analysera behov och utveckling av kompetenser under olika faser av kontakten med publiken men även samarbetspartners i ett nytt medialandskap.  Under workshopen genomför vi en simulering av 5D-policyns olika faser: deltagande, dialog, delaktighet, demokrati, digitalisering. Vilka problem kan uppstå på vägen mot ett museum som verkar för samhällets utveckling, hur kan de hanteras och vilka kompetenser behöver museet ha för att lyckas? Handsken är kastad!
Workshopen leds av Max Valentin och Gustav Edman från Fabel
 
Teknikens och Sjöfartens hus, Hörsalen
15.15  Hur statistik kan användas strategiskt för ekonomisk planering och utveckling!
Det gjordes fler museibesök 2016 jämfört med 2015. Det konstaterar Myndigheten för kulturanalys i rapporten ”Museer 2016”. I samma rapport konstateras även att ökningen i huvudsak bestod av en ökning för de centrala museerna samt att ökningen främst beror på att det infördes en fri entré-reform på en rad centralmuseer. Om ökade besökssiffror är ett mått på framgång, är framgång en enkel sak för ett museum som inte behöver finansieras av egna entréintäkter: Ta bort entréavgiften! Men för museer som (helt eller delvis) måste finansieras av egna intäkter, är svaret ett annat. Det handlar delvis om att förstå strömningar i tiden och att uppmärksamma aktuella beteenden och trender. Det handlar också delvis om lyckad marknadsföring, god kostnadskontroll och effektivt resursutnyttjande. Men det handlar också om museernas specialitet – historia – för tekniskt sett är statistik också historia, och det sägs att rätt statistik analyserad på rätt sätt kan vägleda oss till att fatta bättre beslut. Med tre färska exempel visas hur statistik varit vägledande i tre centrala beslut på Kulturen.
Presenteras av Anna Sevelo, controller och Johan Hofvendahl, marknadskommunikatör, Kulturen.
 
Teknikens och Sjöfartens hus, Auditoriet
15.15  Unesco och världens museer
Världen står inför stora utmaningar och ett av de verktyg som världen kommit överens om att vi ska använda är Agenda 2030. För genomförandet av Agendan måste alla länder och alla samhällssektorer diskutera hur man kan arbeta med målen i Agendan – självklart gäller detta också för Sverige och för museer.
Frågorna för programmet är bland annat: Vad är Unescos rekommendation om museer? Hur kan museer stärka sitt internationella samarbete och därmed öka sin relevans också i Sverige? Hur kan internationellt samarbete mellan museer bidra till verksamhetsutvecklingen?
Presenteras av Kerstin Lundman, senior rådgivare och och generalsekreterare Mats Djurberg, Svenska Unescorådet, Utbildningsdepartementet.

Kommendanthuset, Faktarummet
16.15  Kreametern – ny nationell statistik om kultur(arvs)företag
Sedan november 2017 finns för första gången nationell statistik för de kulturella och kreativa näringarna. I sektorn ingår kulturarvsföretag inklusive museer. Statistiken visar hur dessa näringar påverkar svensk ekonomi och den kan brytas ner och analyseras både branschvis och per region. Statistiken i Kreametern har tagits fram i samverkan mellan Tillväxtverket, Kulturanalys, Tillväxtanalys, Kulturrådet och Statistiska Centralbyrån på uppdrag av regeringen.
Medverkande: Klas Rabe, Tillväxtverket
 
Teknikens och Sjöfartens hus, Hörsalen
16.15  Digisam är samverkan
Digisam är en plattform för samverkan kring digitalisering av kulturarvet som bärs av medverkande organisationer. Riksantikvarieämbetet håller Digisams sekretariat då myndigheten har ett ansvar för att samordna och stödja arbetet med digitalisering, digitalt bevarande och digital förmedling inom kulturarvsområdet.
Digitaliseringen berör alla delar av en organisation. Genom att föra upp digitaliseringsfrågan på ledningsnivå, och arbeta strategiskt med den utifrån gränsöverskridande samverkansinitiativ och principer för arbetet, kan digitaliseringen ske mer kostnadseffektivt och proaktivt i enlighet med den digitala utveckling som sker. Detta behövs för att svara upp mot regeringens mål om att Sverige ska bli ledande när det gäller att ta tillvara de möjligheter den digitala tekniken ger.
Presenteras av: Representanter från Digisam, Riksantikvarieämbetet.